#10 Skillnaden på ett mål som stressar och ett som väcker liv

Vad händer när ett mål inte längre handlar om prestation – utan om att du längtar, på djupet?

 I det här avsnittet tar jag dig med på en inre resa. Från hungern efter yttre resultat till en hunger efter mening, expansion och sanning.

Vi pratar om skillnaden mellan mål som stressar – och mål som väcker liv. Om varför så få når sina drömmar, och hur du kan börja leva i ditt mål redan nu. Jag delar insikter från Bob Proctor, Bibeln och egen erfarenhet – allt för att påminna dig om den skaparkraft du redan bär på.

Du får också veta varför det inte räcker att vilja ha – du behöver begära det, som om ditt liv hängde på det. 

Jag heter Lis Karin, har skapat House Of Fulfillment, ett utrymme i den digitala världen där vi utforskar sinnet, mindset, transformation och de djupa sanningarna som formar våra liv. Jag kallar mig en själfull strateg, kärleksdriven mentor och livscoach.

Min drivkraft är alltid kärleken till livet, till människan och att få se hur människors liv förändras när de bryter igenom sina invanda tankemönster, som tidigare styrt deras liv mot ohälsa, brist, stress, isolering....och kommer ut i friheten att manifestera in ett överflöd av framgång från insidan där effekten blir framgång i sitt företagande, framgång i relationer, framgång i hälsa, ekonomisk frihet och ett liv i kärlek och överflöd.

Jag har en bakgrund som specialistsjuksköterska inom den psykiatriska vården och 12 år i uppdrag som verksamhetschef för behandlingshem (KBT/DBT) och vårdboende inom psykisk hälsa. Nu önskar jag dig välkommen in i min värld.

I kärlek och tacksamhet, Lis Karin

Skriv gärna något i kommentarsfältet och glöm inte att gilla oss och prenumerera!

Intresserad av mentorskap: Boka ett samtal med Lis Karin http://calendly.com/unlimited_power_consulting/30min

Följ Lis Karin på social media

Facebook https://www.facebook.com/profile.php?id=61556741286104

Linkedin https://www.linkedin.com/in/lis-karin/

Insta...

Transcript

Lis Karin: Tänkte att du är ute och cyklar, och speciellt när du nyss hade lärt dig cykla. De minnena är så starka i mig, för jag såg mitt på grusvägen, en stor sten,

 2

00:00:14.040 --> 00:00:17.779

Lis Karin: och jag fokuserar den där stenen, och jag får inte cykla på den

 3

00:00:19.260 --> 00:00:26.869

Lis Karin: kommer ni ihåg vad som hände när vi tänkte så, för jag tror alla har tänkt så någon gång. Jo, vad händer? Vi cyklar rakt på stenen.

 4

00:00:27.810 --> 00:00:35.210

Lis Karin: Vad kommer det sig att det vi vill undvika mest är det vi får in i våra liv.

 5

00:00:35.830 --> 00:00:38.080

Lis Karin: Idag kommer jag prata om

 6

00:00:38.190 --> 00:00:49.689

Lis Karin: ditt fokus. Jag kommer prata om dina övertygelser och hur de verkar, för du har energi. Och jag är energi. Och det är på ett energiplan som saker

 7

00:00:50.270 --> 00:01:07.330

Lis Karin: blir till i vår verklighet. Så välkommen att vara med mig det här avsnittet. Leva livet fullt ut en podd för och om den obegränsade människan med Mails Karin, grundad av House filmen, som är en plattform

 8

00:01:07.400 --> 00:01:14.839

Lis Karin: i universum för andlig och personlig utveckling och växt varmt välkomna

 9

00:01:16.370 --> 00:01:34.780

Lis Karin: tillfällen när man kommer in i en grupp människor i en folksamling, eller när man ska hålla ett föredrag, och så börjar det mala huvudet. Du får inte säga fel, eller Du får inte

 10

00:01:34.780 --> 00:01:47.999

Lis Karin: känner ni igen det här? Och vad är det som händer. Det är det enda vi vill. Det enda vi gör. Det blir en brottningskamp mellan vad jag talar om för mig att jag inte får och det jag hela tiden drivs att göra,

 11

00:01:48.810 --> 00:01:53.610

Lis Karin: och det är fortfarande alltid det som vinner, som vi inte vill.

 12

00:01:56.310 --> 00:02:03.870

Lis Karin: Det här, hör ni, är så att det är lagen om fokus. Vad du sätter fokus på, den mänskliga viljan, vad du väljer

 13

00:02:04.170 --> 00:02:06.020

Lis Karin: att ha fokus på.

 14

00:02:06.310 --> 00:02:12.020

Lis Karin: Det är det som förstoras i ditt liv. Ditt fokus blir som ett förstoringsglas,

 15

00:02:12.240 --> 00:02:28.889

Lis Karin: oavsett om det är någonting du vill ha eller inte vill ha ditt undermedvetna som är det som liksom utför, skapar i dig, du ger befallning med dina tankar som är viljestyrda, men ditt undermedvetna tar bara emot

 16

00:02:29.010 --> 00:02:33.949

Lis Karin: allt du ger det som du har en övertygelse om som det är tyngd bakom,

 17

00:02:34.390 --> 00:02:46.079

Lis Karin: det vill säga den energi du är på. Den vibration du är på. Det tar ditt undermedvetna till sig som så är det och det går ditt undermedvetna, tar dig på den befallningen. Till det du ger det.

 18

00:02:46.980 --> 00:02:57.879

Lis Karin: Därför kan du inte säga det här, vill jag inte ha eller fokusera på det du inte vill ha? Du tittar på det du inte vill ha, för att du inte

 19

00:02:58.310 --> 00:03:03.869

Lis Karin: liksom vill dit, då är det det enda du gör du tar dig dit,

20

00:03:04.610 --> 00:03:08.370

Lis Karin: det har vi väl alla erfarenheter av, eller hur?

21

00:03:10.400 --> 00:03:12.530

Lis Karin: Du har fokus på

22

00:03:12.990 --> 00:03:21.529

Lis Karin: att pengarna inte kommer räcka månaden ut eller, det här är dyrt. Du tittar på på vilket som kostar minst,

23

00:03:21.940 --> 00:03:24.140

Lis Karin: och du tittar på hur

24

00:03:24.490 --> 00:03:27.400

Lis Karin: du inte har råd med saker.

25

00:03:28.060 --> 00:03:45.359

Lis Karin: Du styrs inte av din längtan att vilja den djupa längtan du har som du verkligen vill, utan du styrs av massa yttre omständigheter och fokuserar på dem, och de tar över i ditt liv. Mer och mer. Det här med pengar är ju en stor grej

26

00:03:45.720 --> 00:03:50.860

Lis Karin: hur vi fokuserar på, tittar på bankkontot. Räknar de mäter.

27

00:03:51.810 --> 00:03:53.799

Lis Karin: Och ju mer vi tänker,

28

00:03:54.030 --> 00:04:01.919

Lis Karin: jag, har inte råd, jag har lite pengar. Jag har brist på pengar, desto mer av just de sakerna får. Vi

29

00:04:02.610 --> 00:04:04.600

Lis Karin: har du märkt det också.

30

00:04:04.830 --> 00:04:07.879

Lis Karin: Du kanske jobbar hårdare, men du tänker brist,

31

00:04:08.110 --> 00:04:12.539

Lis Karin: och det du tänker som är ditt dominerande tillstånd

32

00:04:13.010 --> 00:04:18.260

Lis Karin: i ditt sinne är precis det som växer i ditt liv.

33

00:04:19.459 --> 00:04:27.520

Lis Karin: Så ju mer du tänker, brister står mindre pengar och mindre kärlek mindre av goda relationer.

34

00:04:27.940 --> 00:04:29.810

Lis Karin: Har du i ditt liv?

35

00:04:31.390 --> 00:04:40.510

Lis Karin: Hur ser ditt liv ut idag. Min vän är det så som du vill ha det, mår du ditt allra bästa varje dag du vaknar.

36

00:04:41.690 --> 00:04:51.829

Lis Karin: Och Jo, det går att leva på det viset, men vi är så inprogrammerade för det. Vi har, som driver oss till saker utifrån rädsla

37

00:04:52.440 --> 00:04:54.220

Lis Karin: utifrån stress,

38

00:04:54.490 --> 00:04:56.430

Lis Karin: utifrån krav

39

00:04:56.620 --> 00:04:58.600

Lis Karin: utifrån skam

40

00:05:00.640 --> 00:05:10.809

Lis Karin: är i ett tankesystem som är uppbyggt utifrån vårt ego, som man säger, och vårt ego är vår falska känsla av jag.

41

00:05:11.610 --> 00:05:13.770

Lis Karin: Det har vi skapat oss

42

00:05:14.020 --> 00:05:21.470

Lis Karin: från att vi kom ut i vår modersliv, och där finns med lite i våra gener, också för att skydda oss

43

00:05:21.580 --> 00:05:27.809

Lis Karin: ifrån den här världen, som är så fylld av ondska, skydda oss ifrån vilda djur, skydda oss ifrån

44

00:05:28.000 --> 00:05:31.090

Lis Karin: onda människor, skydda oss ifrån

45

00:05:31.590 --> 00:05:34.450

Lis Karin: skam ifrån

46

00:05:34.880 --> 00:05:37.300

Lis Karin: sjukdom ifrån allt möjligt?

47

00:05:37.750 --> 00:05:49.370

Lis Karin: Hur det blir och hur paradigm ser ut som så hårt begränsar oss beror ju på vad vi hade runt omkring oss, för värderingar, för påståenden för bemötanden

48

00:05:49.550 --> 00:05:59.619

Lis Karin: ifrån våra föräldrar och våra föräldrar eller de närmaste vårdnadstagarna gör ju sitt bästa. De har ju sina paradigm. Det går ju i arv det här

49

00:06:01.610 --> 00:06:08.949

Lis Karin: genom övertygelser. Paradigmet, programmeringen är övertygelser som blir till vanor,

50

00:06:10.060 --> 00:06:19.970

Lis Karin: hur livet bör vara, och vi är så övertygade om att livet är inte en dans på rosor säger man, och det beror på vad man menar med det, förstås, för en dans på rosor.

51

00:06:20.410 --> 00:06:21.460

Lis Karin: Ehh

52

00:06:21.970 --> 00:06:35.979

Lis Karin: kan ju vara att man trampar ner på taggarna ibland, eller hur? Och livet har en lagom rytm som gör att det går i vågor. Det går upp och det går ner, men du kan vakna lycklig varje dag. Om du vet att oavsett

53

00:06:36.300 --> 00:06:39.399

Lis Karin: min upplevelse idag, av det som sker,

54

00:06:40.260 --> 00:06:41.890

Lis Karin: och det jag ser

55

00:06:42.230 --> 00:06:51.300

Lis Karin: om det är svårt. Jag mister människor kan vissa barn kan mista saker,

56

00:06:51.890 --> 00:06:54.669

Lis Karin: oavsett hur det ser ut.

57

00:06:55.630 --> 00:06:57.370

Lis Karin: Livet är för mig.

58

00:06:57.920 --> 00:07:13.950

Lis Karin: Om jag tänker utifrån ett evigt perspektiv. Du är här på jorden. För att Guds ande, för då är det manifestation av den kreativa substansen.

59

00:07:14.980 --> 00:07:19.660

Lis Karin: Och du är här för att expandera

60

00:07:20.220 --> 00:07:22.280

Lis Karin: mer och mer av

61

00:07:22.680 --> 00:07:27.100

Lis Karin: universum, av den kreativa substansen, att

62

00:07:27.830 --> 00:07:34.589

Lis Karin: låta det visa sig mer och mer och Gud som jag säger, Gud, om den kreativa substansen.

63

00:07:36.540 --> 00:07:48.889

Lis Karin: Gud är kärlek. Det finns inget utanför kärlek, för allting utanför kärlek bygger på vårt ebo system av tankar. Det är våra egna tankar som skapar det här i våra liv,

64

00:07:50.360 --> 00:07:55.439

Lis Karin: rädslan. Det drivs alltid av rädsla, ditt sanna jag. Din licens

65

00:07:55.720 --> 00:08:06.739

Lis Karin: som är här inne under det här skalet av ditt falska ego är bara kärleken. Är trygg. Kärleken fruktar ingenting.

66

00:08:07.100 --> 00:08:09.970

Lis Karin: Kärleken vilar.

67

00:08:11.480 --> 00:08:16.250

Lis Karin: Kärleken är aktiv, men vilande inombords

68

00:08:16.460 --> 00:08:24.690

Lis Karin: lita på sin intuition drivs av ett engagemang och inspiration, att skapa sitt liv.

69

00:08:25.250 --> 00:08:30.229

Lis Karin: Egot drivs av rädsla, skrek, skam

70

00:08:30.760 --> 00:08:32.270

Lis Karin: fruktan

71

00:08:32.970 --> 00:08:34.989

Lis Karin: ett brist. Tänk,

72

00:08:37.549 --> 00:08:43.979

Lis Karin: det finns en berättelse i bibeln. Ni som har läst bibeln kanske går till söndagsskola eller kanske varit aktiva i en kyrka.

73

00:08:44.190 --> 00:08:54.129

Lis Karin: Vet jag att det finns en berättelse i Jesus tar upp, och han pratar ofta liknelser för att det är så lätt för oss att förstå liknelser, eller hur? De två sönerna

74

00:08:54.760 --> 00:09:08.580

Lis Karin: som kom hem till sin, eller som var hos sin far. Han var hade en gård, en stor gård, hade det bra ställt. Det var ganska förmögen fader tror jag, om jag tolkar berättelsen rätt.

75

00:09:09.290 --> 00:09:13.449

Lis Karin: Den yngre tror att det var av de här två sönerna

76

00:09:13.540 --> 00:09:29.369

Lis Karin: tänkte en dag för sig själv att jag är nödtrött bra på att tjäna min far. Jag vill ha ut mitt arv. Jag vill bli fri. Jag vill göra som jag vill. Så han gick till sin pappa och pappa. Jag vill få ut mitt arv i förskott.

77

00:09:29.880 --> 00:09:31.499

Lis Karin: Okej, så pappa

78

00:09:31.710 --> 00:09:33.060

Lis Karin: du ska få det.

79

00:09:33.260 --> 00:09:36.249

Lis Karin: Så han fick ut hela sitt arv i förskott.

80

00:09:37.340 --> 00:09:42.800

Lis Karin: Och han reste den här sonen. Han reste runt i världen långt till fjärran land

81

00:09:43.170 --> 00:09:46.269

Lis Karin: och gjorde, slösade på fester och

82

00:09:46.450 --> 00:09:49.510

Lis Karin: på prostituerad, och

83

00:09:49.960 --> 00:09:51.790

Lis Karin: han slösar bort sina pengar.

84

00:09:52.150 --> 00:09:58.389

Lis Karin: Så en dag stod han där utan att ha några pengar kvar.

85

00:09:59.310 --> 00:10:11.179

Lis Karin: Han tog jobb som svinaherde, men han fick inte ens äta av svinens mat. Så en dag tänkte han, Det var nog bättre att vara hemma hos min far. Jag vänder hem.

86

00:10:12.620 --> 00:10:14.909

Lis Karin: Så han han vände hem

87

00:10:15.540 --> 00:10:20.339

Lis Karin: när han börjar närma sig deras gård, så ser pappan honom på håll

88

00:10:20.880 --> 00:10:22.950

Lis Karin: och springer dit

89

00:10:23.580 --> 00:10:30.500

Lis Karin: för att välkomna sonen hem och han är bara så lycklig över att den förlorade sonen hade kommit hem igen.

90

00:10:31.020 --> 00:10:46.879

Lis Karin: Så fadern går hem, säger till sitt tjänstefolk och till den andra sonen som var kvar hemma. Nu ställer vi till med en stor fest slaktade göda kalven, för nu ska vi fästa för nu är den förlorade sonen hemma

91

00:10:47.430 --> 00:10:54.310

Lis Karin: och den här sonen, som hade varit hemma och tjänat sin far under de här åren, troget bli förbannad.

92

00:10:55.120 --> 00:11:01.099

Lis Karin: Och han säger, Nej, nu skiter jag i det här. Jag har tjänat dig troget under alla de här åren.

93

00:11:01.840 --> 00:11:03.459

Lis Karin: Men jag har inte fått någon fest.

94

00:11:05.970 --> 00:11:10.129

Lis Karin: Då säger Pappa till honom, men kära älskade son,

95

00:11:10.620 --> 00:11:15.159

Lis Karin: Du har varit hos mig hela tiden. Och allt mitt är ju ditt

96

00:11:17.810 --> 00:11:18.560

Lis Karin: mm.

97

00:11:18.850 --> 00:11:33.570

Lis Karin: Som jag ser den här berättelsen, så har bilden av den hemmavarande sonen. Det är vårt ego. Som jobbar och kämpar för att göra oss förtjänta av faderns kärlek, faderns gåvor.

98

00:11:33.730 --> 00:11:37.770

Lis Karin: Och vi jobbar hårt, men vi upplever ändå inte att vi har.

99

00:11:38.210 --> 00:11:48.629

Lis Karin: Vi har ingen fest. Vi har inte ett bra liv. Trots att jag sliter och jobbar alltså, jag går i väggen och jag mår dåligt. Jag är stressad. Jag har ändå inte ett bra liv.

100

00:11:49.230 --> 00:11:59.300

Lis Karin: Det är den hemmavarande sonen. Sen har vi sonen som rumlade iväg och skulle bli frislog sig fri trodde att han var fri. Han var gäller inte alls fri

101

00:11:59.880 --> 00:12:03.379

Lis Karin: utan för stort, till slut, att friheten är hemma hos min far

102

00:12:04.510 --> 00:12:11.709

Lis Karin: och vi är de förlorade sönerna. Bilden av de förlorade sonen är att leva i vårt sanna jag

103

00:12:11.880 --> 00:12:14.990

Lis Karin: där essensen är kärlek.

104

00:12:15.140 --> 00:12:21.679

Lis Karin: Och vi vet i vårt sanna jag vet, vi kan inte göra mig förtjänt av faderns kärlek.

105

00:12:22.010 --> 00:12:31.649

Lis Karin: Jag får den av nåd bibeln pratar ofta om nåd. I det kristna intresse pratar man ofta om nåd, men nåd är ju alltså få utan att vara förtjänt av det.

106

00:12:34.140 --> 00:12:45.150

Lis Karin: Du har allt. Ja, men snälla, älskade du du har allt i universum är ditt, men när du i ditt egocentriska tankesystem är fokuserad på brist

107

00:12:46.650 --> 00:12:49.990

Lis Karin: för att du inte ser att du har det här,

108

00:12:51.830 --> 00:12:59.239

Lis Karin: då är det precis brist du får, och det är inte fadern. Alltså, det är inte Gud som håller ifrån det, utan det är dina tankar.

109

00:13:02.160 --> 00:13:08.569

Lis Karin: Jag är så sjuk. Jag är så trött. När vi afimerar de här sakerna så är det det vi identifierar oss med.

110

00:13:09.660 --> 00:13:17.100

Lis Karin: Vi känner oss i brist i brist av att vara pigga i brist av energi. Brist av allt möjligt.

111

00:13:17.270 --> 00:13:24.829

Lis Karin: Det är det som stressar oss, för vi känner att jag är inte tillräcklig. Är nåt i natt för att ha det där livet som jag kan se. Andra har,

112

00:13:25.310 --> 00:13:32.129

Lis Karin: och vi vet inte vad den andra människan tänker Ni kanske tänker likadant. Jag har inte, jag har inte. Jag har inte. Jag har för lite

113

00:13:33.180 --> 00:13:42.379

Lis Karin: och vi sliter och jobbar, men vi får ändå inte ihop livet. Så att vi mår bra är lyckliga. Kan vakna, lyckliga vilande

114

00:13:42.820 --> 00:13:45.749

Lis Karin: utan att vara beroende på det vi ser med våra ögon.

115

00:13:48.250 --> 00:13:57.930

Lis Karin: Så för vad ska vi göra rent praktiskt, hur gör vi för att få ett liv i fullständig vila i en glädje där jag kan vakna lycklig varje morgon.

116

00:13:58.700 --> 00:14:06.229

Lis Karin: Det är att studera det är att få kunskap om vem du är hur vårt sinne fungerar, våra tankar,

117

00:14:06.660 --> 00:14:07.690

Lis Karin: hur

118

00:14:08.110 --> 00:14:13.300

Lis Karin: lagen, de universella lagarna, för det är så Gud verkar

119

00:14:13.520 --> 00:14:19.220

Lis Karin: och allting här sker enligt lag. Den första och största är ju lagen om orsak och verkan.

120

00:14:19.960 --> 00:14:29.019

Lis Karin: En orsak. Orsaken är alltid den första orsaken, Det som är i ditt liv som verkar som effekten av det du har i ditt sinne. Det är ditt liv runt omkring.

121

00:14:29.700 --> 00:14:37.360

Lis Karin: Om du börjar programmera in nya sätt att tänka, omprogrammera ditt undermedvetna, för det är det det handlar om.

122

00:14:37.480 --> 00:14:44.630

Lis Karin: När vi gör det så omprogrammerar vi även hela vårt nervsystem, hur de ska agera.

123

00:14:45.700 --> 00:14:51.650

Lis Karin: Vi omprogrammerar genet generna i våra kroppar, till och med

124

00:14:53.270 --> 00:15:10.440

Lis Karin: så från att vara på den sidan där vi är i brister. Vi är i stress. Vi har skam, vi är oförlåtna. Vi är avklippta, avskurna ifrån andra. Vi känner oss ensamma övergivna och lämnade åt oss själva till

125

00:15:10.790 --> 00:15:15.600

Lis Karin: där vi känner oss älskade. Vi är trygga, oavsett hur det ser ut,

126

00:15:16.560 --> 00:15:20.029

Lis Karin: vi kan vila på löften och vi måste veta vad löften är då.

127

00:15:20.250 --> 00:15:24.360

Lis Karin: I bibeln? Finns det ett löfte som jag tar till mig, och det är det vi är övertygade om

128

00:15:24.540 --> 00:15:26.550

Lis Karin: som gäller för dig,

129

00:15:26.650 --> 00:15:35.790

Lis Karin: herren i min heder mig, skall inte fattas. Han leder mig på gröna ängar för sitt hans skull och för att jag ska för att jag ska få ro.

130

00:15:37.070 --> 00:15:43.810

Lis Karin: Det håller jag fast vid, oavsett om det ser ut som jag har inte pengar till mina räkningar som ska vara inne imorgon,

131

00:15:44.300 --> 00:15:53.859

Lis Karin: så har jag hållt före detta afrimerat det intalat mitt undermedvetna. Så är det, och jag har känt mig så vilande. Jag gör det ständigt.

132

00:15:57.650 --> 00:16:05.380

Lis Karin: Det är i våra tankar. Allting sker. Vårt sinne är platsen där Guds

133

00:16:05.890 --> 00:16:10.500

Lis Karin: ande när den tre till substansen har sin verksamhet.

134

00:16:10.640 --> 00:16:12.890

Lis Karin: Det är därifrån allt skapas.

135

00:16:13.170 --> 00:16:18.580

Lis Karin: Och när du har den energin, om att du lever i ett överflöd nu.

136

00:16:19.190 --> 00:16:27.590

Lis Karin: Du fokuserar på överflödet. Inte på den stora stenen i vägen som du inte vill cykla på, för du kommer att sitta på den. Tänker du brist?

137

00:16:27.720 --> 00:16:36.619

Lis Karin: Är du en identitet och vara i brist, så hjälper inte hur mycket du afimerar om att du lever i överflöd, du måste bli först.

138

00:16:37.150 --> 00:16:40.200

Lis Karin: Och det blir du genom att välja.

139

00:16:40.410 --> 00:16:45.560

Lis Karin: Inte känna först, utan du måste välja hur du vill tänka, vem du vill vara.

140

00:16:45.970 --> 00:16:56.889

Lis Karin: Du måste konkretisera det, skriva ner. Jag är en framgångsrik, och då betyder det att varje framgång är att vara i lycka, i ett tillstånd av lycka varje dag.

141

00:16:59.230 --> 00:17:13.400

Lis Karin: Vi jämför oss inte, vi konkurrerar inte när vi är i vårt sanna. Jag vi är i kärlek, och vi vet att alla är sammanlänkade, för det är en enda ande, och det är vårt undermedvetna.

142

00:17:14.010 --> 00:17:23.509

Lis Karin: Som är i alla vi hänger ihop. Det finns ingen som är ensam, men våra tankar kan få oss att tro det, och då upplever vi det precis så

143

00:17:24.869 --> 00:17:43.270

Lis Karin: var en läkare en gång. Jag har läst en berättelse som för ganska länge sen. I en liten engelsk by. Det gick en pandemi av någon ganska fruktad sjukdom, då stod det på förstasidan i deras lokaltidning vid tillfälle här läkaren hade uttalat sig bästa sättet att skydda sig från den här farsoten

144

00:17:43.460 --> 00:17:45.359

Lis Karin: är att inte vara rädd för den,

145

00:17:45.620 --> 00:17:48.840

Lis Karin: för det du är rädd för, det, kommer du vara fokuserad på

146

00:17:49.250 --> 00:17:52.749

Lis Karin: för att hålla utkik efter och ditt undermedvetna tar dig dit.

147

00:17:52.900 --> 00:17:54.600

Lis Karin: Det är i energin.

148

00:17:55.570 --> 00:18:04.460

Lis Karin: Bästa sättet att bli rik är att känna sig rik idag. Att skapa sig den identiteten, mata sig med den mata ditt undermedvetna med den,

149

00:18:04.960 --> 00:18:15.749

Lis Karin: och tacka för. Tacksamheten är ju också något som frigör, tacka för att du är hälsa. Du är rik tacka, tacka, tacka levig tacksamhet.

150

00:18:16.520 --> 00:18:19.690

Lis Karin: Även om du har en sjukdom i kroppen idag.

151

00:18:19.930 --> 00:18:21.130

Lis Karin: Du vaknar upp.

152

00:18:22.210 --> 00:18:30.220

Lis Karin: Jag är så tacksam att min kropp är stark. Att jag har ett flöde av hälsa genom mig ständigt.

153

00:18:32.580 --> 00:18:36.929

Lis Karin: Tacksamheten, höjer dig frekvens, och du kommer komma på en frekvens av hälsa.

154

00:18:38.760 --> 00:18:41.870

Lis Karin: Det är enligt lag där, enligt lag

155

00:18:51.150 --> 00:18:55.869

Lis Karin: likaså med pengar att inte be om pengar

156

00:18:55.990 --> 00:18:58.500

Lis Karin: utan att tack. Att jag har det redan.

157

00:18:58.560 --> 00:19:10.029

Lis Karin: Det du behöver be om, istället att få ljus över. Alltså, lyssna in din intuition och få en insikt om så är det ju värde som hindrar, hör jag någon

158

00:19:10.030 --> 00:19:20.019

Lis Karin: Eh, ovärdighetskänsla i och med att jag inte värdigt pengar. Är det så att jag inte kan förlåta någon eller mig själv. Det ligger där inne,

159

00:19:20.170 --> 00:19:24.750

Lis Karin: och du säger till dig själv, men jag. Den där personen är inte värd att förlåtas.

160

00:19:25.920 --> 00:19:43.229

Lis Karin: Det spelar ingen roll om den personen är värd att förlåtelse eller ej för din skull, behöver du förlåta för att bli förlåten, annars kommer du det kommer hänga kvar hos dig, för det är saker i oss som hindrar oss att se det som en täckese för ögonen, eller för våra sinnen, vi har allt.

161

00:19:43.310 --> 00:19:48.519

Lis Karin: Så det bu vi behöver är att veta. Vad kan jag göra? Som öppnar upp flödet,

162

00:19:49.860 --> 00:19:51.200

Lis Karin: för det är där

163

00:19:51.430 --> 00:19:58.500

Lis Karin: som en bankbok om du inte har ditt kontonummer, så hjälper det inte om du har femtio elva miljoner på det där kontot. Du kommer inte åt det.

164

00:20:00.880 --> 00:20:02.490

Lis Karin: Du måste veta.

165

00:20:02.810 --> 00:20:07.490

Lis Karin: Först och främst vet jag att du har de där pengarna där. Och sen måste du veta att rätt

166

00:20:08.190 --> 00:20:16.490

Lis Karin: nyckel för att låsa upp bankkontot. Det är precis så med våra liv, så be inte att få pengar tacka för att du har allt,

167

00:20:17.540 --> 00:20:20.340

Lis Karin: finns ingen brist i dig. Du har ett överflöd av allt.

168

00:20:21.340 --> 00:20:22.989

Lis Karin: Jag visar mig vägen.

169

00:20:23.190 --> 00:20:25.600

Lis Karin: Visa mig dörren. Visa med nyckeln.

170

00:20:25.890 --> 00:20:33.279

Lis Karin: Du får svar. Universum svarar alltid så börjar vi tacksamhet. Får jag se att livet är alltid för dig,

171

00:20:34.240 --> 00:20:42.030

Lis Karin: oavsett hur det ser ut, för allting har ett syfte, och ibland ser vi inte nu, men det har ett högre syfte. Vi lever för evigheten.

172

00:20:44.390 --> 00:20:49.889

Lis Karin: Det är viktiga saker att komma åt tacksamhet. Du har ett överflöd av allt gott,

173

00:20:55.090 --> 00:20:57.110

Lis Karin: och vi gäller för evigheten

174

00:20:58.690 --> 00:21:03.819

Lis Karin: för att utvecklas som person behöver du sätta mål som är högre än du någonsin varit vid.

175

00:21:04.730 --> 00:21:08.720

Lis Karin: Samtidigt, sen behöver du vad heter avskiljare från målet.

176

00:21:09.400 --> 00:21:16.059

Lis Karin: Sätta målet. Det är dit jag är på väg, men det viktiga är att det där mål blir uppfyllt, för jag har allting redan,

177

00:21:16.730 --> 00:21:18.260

Lis Karin: men det viktiga är att

178

00:21:18.710 --> 00:21:25.780

Lis Karin: sträcka sig mot det, för att då kommer du utanför din trygga zon och märker plötsligt att Oj,

179

00:21:26.860 --> 00:21:29.419

Li ar inom mig som jag inte hade en aning om.

180

00:21:30.310 --> 00:21:45.850

Lis Karin: Jag hoppas att du har fått värde av det här. Jag har delat idag och jag vill tacka dig så jättemycket för att du har hängt med mig i den här episoden av leva livet fullt ut. Jag heter Lis Karin, och jag är grundare av House och filment

181

00:21:46.340 --> 00:21:47.820

Lis Karin: på återseende.