Er kapitalmangel i Norge en myte?

Misforstår vi hvordan kapital egentlig fungerer i Norge?

Professor i samfunnsøkonomi ved BI, Andreas Moxnes, og førsteamanuensis i finans ved BI, Espen Henriksen, tar oss med inn i kapitalmarkedene: oppstartsflukt til Sverige, utenlandsk eierskap, skattepolitikk, Spotify-misunnelse og statens rolle som investor.

Men i en tid der staten vil bidra mer og gründere ser mot utlandet: Hva er egentlig problemet? Mangel på kapital, eller hvordan den brukes?

Transcript

SPEAKER_04 0:15

Välkommen till gav av Feman Sunsch med formåli Tom och Uvan sitter här som vanlig med intressant gäster i ska i dag har vi rätt och lett främran forskning i studio och gran.

SPEAKER_03 0:35

Akademiker som. Kokanker men faktiskt ska påkoppla videt. Ja, det ska vi förstå till att pumper informationen. Det ska ju.

SPEAKER_04 0:48

Vi ska snacka om något som är vårt jättemag. Har vi mangel på kapital, hur har vi mangill eventuellt mangel på kapital. Och är det så gärt att det är någon utvärling som Age Mia årskärgslet.

SPEAKER_03 1:01

Och i minst börjst egentligen var det.

SPEAKER_04 1:06

Ochstartist är nog i den för diskutera det har vi fått Espan Henriksen, forskare i finans och Andreas Moknas, forskare i samfalls, jag är välkommen i studio och bäggå. Tusen tack, tusen tack. Nu har vi gått rysta.

SPEAKER_03 1:35

S vina på denna diskussion som går, Anrik. Om det. Det är många som snacker om att det är mangel på kapital, kanske särlig mangel på kapital i tigligfasen för uppstörtsbedrifter i nörge. Och väldigt många av desobedriftna flykter till Stockholm. För det där finns det ett större kapitalmärk har vi låts förtela. Och i så fall är det ett problem. Ska vi byna med dig. Andras, manger vi kapital nu?

SPEAKER_00 2:10

Jag tror det kort och svåret på det. Jag tror det att det är en mangel på kapital. Och många offentliga utveckling som har sett på det tidigare. Det är klart, vi kan gärna diskutera vad är optimal störelsen på finansektorn eller. Speciellt på tillgängliginvesteringar, som borde kanske ser lite använda ut i närganen i andra. Men vi ska fingar att inte ser eting och väldigt katt så är svarar det.

SPEAKER_03 2:40

Du menar ju att spörsmålen är lite meningslöst.

SPEAKER_02 2:43

Ja, det kan kanske hörs ut som antik, men jag tror att det är viktigt för att kunna ta god beslutningar att man får ord riktigt. För jag tror att grundlägget är meningslöst att se att det är mangel på kapital. Det är knoppet på kapital, knappet och mangel. Det är att knoppet faktiskt ofta är ett god. Grundt att vi får avkastning på pengar, stället, det är att det är knoppet på kapital. Hade det varit knapp, eller det motsatta mangel, hade det varit plänt så hade du fått avkastning av hur hålet på pengar. Och det är lite samt som att det är för sändigt meningslöst att se att det är mangel på arbetskraft. Uavsett om det är så ingen har lyss av vad ska hus om mitt 40 kroner i timmen. Det betyder att det är mangel på arbetskraft. Det betyder bara att det här knappar att få ett grann sen. Så att riktigt det betyder ika att man ska simsa det som ser att det här problemet med kapitalmarket som det är track, och forskälling av kapitalmarket i Års och Stockholm för alldel. Men det vi häller att dem att fokusera på är funktionsmåten till kapitalmarket. Så är man för att kapital blir allker på en god.

SPEAKER_04 3:50

Men då kan vi träcka till lang historiska linne här att de för det i 2010 när vi hade vårt allra första podcasting. Så var det faktiskt professor Axil Mjös som är i studio och för använder och råttet kapitaltgång utvalets inställning. Vissa ska tolka det och det är följer med i Media. Så är situationen i Norge i 226 nästan akurad som var i 2017. Vi har riktig många på kapital, men vi har riktigt något pengar som tillflyter, tillfaser, grunder, alltså i enkel del av märk det. Så får riktigt de som trängar tak i kapital. Är det risikoviljen eller är det prisingen som gör det.

SPEAKER_02 4:41

Jag tror det kommer lite tillbaka till det men jag tror i fall att bara för att bygger bron, sänger från det sagt att det mangel på kapital över till som Eriks och tråd att problemet vi ser att det är mangel på kapital. Att det blir okna och staten. Det här var ju fyllet hur det blir allt för enkelt. Det här fyrligt mycket vanskligt som det du är inne på. Och här kan väl vara fler ting. Egenting kan vara en ren industristruktur en helt an, historiskt sett en helt annan industristruktur. Det som har gjort oss väldigt rike. Har varit nog helt antid det som har gjort.

SPEAKER_04 5:19

Sverige är så ganska rika. Och så kommer man väldigt fort in på skattediskussionen och så länge att man diskuterar distingar.

SPEAKER_02 5:25

Och det är väl ingen till och med att så både progressiviteten i skatt systemet och liksom förmågskatt fritagsmetodet. Exitskatt och har betydning för risk och villig. Och där, det är helt oppart att alla vi som har flyttat till Sverige att det gör det på grund av kapitalmark per se eller knappen på tillfall som kapital din året. Det blir avändogent. Kan det också vara att det ser att göra i Sverige. Så ser min förentet något vad det är betydligt höre på grund av skatten.

SPEAKER_03 5:57

Men det ligger ju då i. Så jag ska försöka med på en teoria. Så ligger det där. Du ser det här, precis aki manket på kapnal, det här knappen på kapital, och sidan, det här knappen på kapital så vill kapitalen flytta där nu får höjd avkastning. Risiko just det. Det ärskatt. Så det betyder att det kan också vara en kombination att visst där sådana kapitalen flytter till Sverige så kan det också vara det att den faktiskt får bad avkastning där.

SPEAKER_00 6:25

Det är mer intressanta läseprojekt eller tror det är ett moment här sammanling med störut sen på den här sektorn, alltså i tillfallsinvesteringen i olika land så är det många grunder till att det kan vara mindre i Norge versus Sverige. Det kan vara nog med att det är nog friktion i ekonomin, det kan ha något med skatassystem och så. Men det kan också ha något med alltså vilka möjligheter och vilka uppstartskaper som är i Norge versus Sverige. Så det är alltså som höna och äg sant. Vad är det som driver vad? Jag tror vi, som sitter här, vi har inte helt svet på det. Om man är det här eller är det ägge. Det tror jag var. Vi kan bara samla in störelsen på sektorn och se att det mangel, eller det är mer knappet på kapital i Norge versus Sverige.

SPEAKER_03 7:25

Men vi tänker samtidigt göra livet vanskligt för oss. Och lager ombänelser som gör att kapitalen plötsligt får det bädgret annat.

SPEAKER_02 7:43

Det är ju att privilegium.

SPEAKER_04 7:46

Det gör inte vansklig.

unknown 7:47

A det inte?

SPEAKER_02 7:50

Och låt och se vad vi mener om vi representer den politiska anagendet. Eller vad vi menade riktigt. Det är ju att man tror att vi bara plötsligt hade överfört VC-miljö från Stockholm till Oslo så har vi fått det samma uppstörsbedrift nu. Det kan vara att man har en helt an sätt av kompetens idéer alltså. Uvecklar sig av tid och sork men att man där i förhåll till vilka industribedrifter det här, vilken forskning och utveckling dyriver med vilken kompetens de har. Kvaliteten på forskningen som görs på lokala universiteter i vilken grad det kan kommersialiseras. Det är bara finansieringsvit men vad som ska finansieras. Det kan vara väldigt försöka.

SPEAKER_04 8:39

Vilka idéer och vilken kompetens som kriser i bakkoncepterna som tänker finansiering.

SPEAKER_00 8:47

Jag lägga ut en ting här. Jag synes också att det är viktigt. Jag jobbar med internationalen handelson och i internationel så har vi uppdattat det kallar för ett komparativa fortfrån. Det är rätt och slett. Vår god vi är i en annan sektor, i förråll till andra sektorer i ekonomin. Och huvudprincip av den typen av teorin är att vi kan inte ha ett komparativ fortregg i allt. Så norge vi kan inte vara det världens mestare i allt. Det är en matematisk skulhet. Och jag tror att det är viktigt momentan är sånt att det kanske det är nog att väsemiljö i Stockholm är rätt bättre än i Norge. Och det är det också logiskt att vår sektor är lite mindre än i Stockholm. Det där var det. Det är att man början för en norska sälfred att vi kommer det bäst del.

SPEAKER_03 9:35

Men det är bara så attorin om det är den skotskökonomien. Så jag klart är en avan, det var det rikari.

SPEAKER_02 9:50

Det är den största insekten i ökonomien. Enkel argument är för att den sånlägnen dyp.

SPEAKER_03 9:57

Det var gäfn, dat också.

SPEAKER_02 10:03

Men kun jag bara lägga till en linging som jag känns, för det är lite att sådan, minussen här i fallet i Stockholm när vi har på den Stockholm diskussion. Så har du kanske nörskades nästan Spotify eller svenska Spotify det här hörde vi sit. Och så kan jag bara säkert skattebetalingen för det här. Spotify betalar om rent 200 miljoner skatt. Ekminor. 200 miljarder. Det är nogar ju 1000 gånger som är till förlösken och finansiering som fälskar.

SPEAKER_04 10:39

Så man tar tusen Spotify för att är snart det skating.

SPEAKER_02 10:42

Ja, så var vi egentligen ska vara det ståta. Det här grunden och spåtify är fantastisk sånt. Och några anstået vad som skedit med hösten. Jag är mark som söker för att Europa har varit med husna och föratt genom. Det hjälp att jag har lite musikbörn. Jag tror jag går. Jag tror att det ska vara ganska stolta vad vi fill och oben vi hänghet också.

SPEAKER_04 11:17

Vi all på något. Vi var det och vi var igenom, all i fur höstet var vi genom en genskaphet. Och det var ju en central del av den diskussion var utlandsk äsk. Äglig i halon på förjö. Det var egentlig förjumskadlig diskussion. Gör det nog att norsk näringsliv i större grad av utlandsk är det skattigt kommer enklare ut av norska. Är det ägget problem så spelar det roll vem som är norska brift i det här mitt forskningsfältar.

SPEAKER_00 11:59

Jag har sett jobbet lite på man brukar datan. Som forskare har vi alltid två sträcker nu svara så. Men jag tror att det forskningen kanske viser generellt sett är att utlandsk äarskap. Kan ofta vara väldigt bra. Det är för det att utländskare kan bidra med kompetenser och nya perspektiv som iget i lokala ärarna har. Men på den sida, du kan gott argumentera att många så där kanske motsatt att det har lokalt äarskap och det är näret mellan AR och betrift kan också ha någon positiv sida. Jag tror att det är helt svärkt, men jag tror kanske att det grundläggen här är att jag tror vi ska kanske fokusera mer på goa ära varsus vilken nationalitet är kommer fram. Och så är det så förer med geopolitisk utskikhet och sånt så är det så följer några andra momenter som kommer in här också. Speciellt kinesiska garskapet som kan kanske vara nu ska vara lite extra försiktig med. Men samtidigt i Norge i dag så är det så att vi har höjt utlandskärskap både på Oslabörs och Nåskil. Men det är så stort sett Sverige, Danmark, Storbritannien som ajer norskningslev Kina till exempel och andra land i samma kategori är till närmligt liknande. Det är alltså lite att du sticker ser där.

SPEAKER_04 13:43

För det är något med närheten till det du investerar i största häld och sitter och ha kapital du ska förvalt. Det har blivit tråkigt i och flera ajmiljöer har flyttat för alltså Norman har flyttat av Norge. Och så är det nog som ser att över tid så vill man ha fokuset i vissa ärmiljöerna. Dag rättar mer mot det liksom närmiljö var kå är i ställen för Norge det är ett argument.

SPEAKER_00 14:17

Men samtidigt som vi ser på det i datorn så är det väldigt låbart. Så vi ska säga på utlandskade sällskaper i Norge och samlängar med norska selskaper. I sammaning så är det utlandskade sällskaperna dobbelt så produktiva. Det har sex gånger höjda sysselsättning några samlingen i samma bransch. Så där snart det gör det daglig snariet var emot. Det gör det ju bäddare och det är också vux raskare än de norskaperna. Så den är hypotesen om att lokalt ägskap är viktig av lång tid. Det är vart för nog, vi kanske tar det och få gå och fiskna ut och vidare.

SPEAKER_04 14:57

Och klarar det skilda ut effekten av forskärlig sjubeskning i den samlingen skullaget.

SPEAKER_00 15:06

Nej, det är så långt så vi kommer där. Det är ju folk som jobbar på detta här också. Och ser på något faktisk nörskar det flytter ut. Men jag har nog.

SPEAKER_04 15:23

Det är ett relativ nytt fenomän. Det är sant att man flyttar ut så där en prip.

SPEAKER_00 15:27

I forskningen har vi väntar 5-10 år för vi har faktiskt simpelthen.

SPEAKER_03 15:31

Men några gånger att varför svågor forskningen. Vi visar att nog du är rikman som flytta för Sverige så blir det plötsligt att hun. Det är nog.

SPEAKER_04 15:48

SBA så är det. Svåger forskningen. Vad är statens ska göra? Alltså är det i den grad man har liksom område vurskäringslutänget dröjer på ekonomiskt. Vi har satt på ett vikemidelapparat. Vi pröver och brukar statens pengar till och hjälper till på detta område. SPänad var din tak på det.

SPEAKER_02 16:25

Vi är så där väl lite så tänker lite som ha. Egenting staten åpenbart förbrykar pengar på, det är grundforskning. Och så ser det att forskningen är bra per sig och all grundforskarna bra, men i alla fall utgångspunkter så. Tyngdelavan kan inte få att inte det som är ganska nyttig. Finnta att någon har dokumenterat den och det kan det vara ganska nya grundfall och ting som är fält. Och så har det liksom maner, Artsmål bland annat och fler. Argumenterat ganska ofligt för att det kan vara grundlag för att ge stöta till bedrifter både för innovation och för att kommersialisera grundforskning. Och argumentation där näitta vart det att patenterrättigheter rikter perfektigt. Det kan vara klaras spelar och att ansätter kan finna på ta massa idéer och stika fram i driften. Alltså grunder som kan göra att utanför statligt stöte så vill man få lite.

SPEAKER_03 17:35

För det är ju en bedrift, ika sikre på att vi kommer att sitter med. Det är värderna av den grundforskningen eller det du gör. Precis.

SPEAKER_02 17:44

Det är bara på grund av patent och för att folk kan sticker. Därför söker att det är större samsvar mellan vad man betalar på margin och vad man får rent på margin. Och att man där förhoppligt gör mer och gör bättre. Men samtidigt så är det som kan vara ett argument åt motsligt. Det är att detta är fantastiskt grundlag för lobby. Lite sånt som jag tror vi bara kan se runt oss. Allt vad vi bör stötta för ett upp att vi ska få nästan snort Spotify pengar till mig.

SPEAKER_04 18:17

Men grundforskningen är varit så god lobby i Norge? Ja, kanske.

SPEAKER_02 18:24

Selom det gör det så som är ju bra. Det är särlig kanske inför tekniska flag inför hälsade.

SPEAKER_03 18:35

Och där, det är ju nog vi har hört ganska länge att norga ett av i få län i världen som har haft konsistenta hälsodata tillbaka till kriget, som gör att vi har kunnat forska i nya hälsforskning bland annat in förkräft. Men det har varit så god och kommersialiserade på niss. Beroon med om den stötten på grundforskning och värdiskapning som blir lignade i norska statskasser där vi är något. Och det är väl det som är lite argument för att staten ska gå in oss på uppstart och sådana här.

SPEAKER_02 19:13

Men i alla fall det som är argumentet varför som Trick är också med för att man ger stötter till bedrifter förra driver forskning. Eller stötta till bedrifter förra driver kommersiellerisering. Det är det samma som gör gant forskningsrodgier som bedrifter. Innovation av skatteforsk. Den typen av vi vet verkligen helt vad gott det har fungerat. Och så har du också ett elementet som jag tror man bara tar med. Det är elementet att är åna för väldigt mycket forsk på tillkällingsrikset med lobbing.

SPEAKER_00 19:45

Andre. Jag tror det är viktigt att vi. Jag tror att vi tringer ett vilkemidelat som stöter upp nu forskning och utveckling. Och det gör vi också. Men jag tror att det är viktigt att vi har ett system som är regelbasert. Att vi har kombo-politiker som plötsligt ska subsidiera bedrift XI för det att det är i lokal miljöer eller lands specifäring som det ligger. Så det tror jag är viktigt. Och så är det alltså, jag är helt enam med många att det bekymring Sverige. Det synes det alltid trist att Norriger ju lite bak en del andra land som vi är lika och samlingar med. När det gäller för exempel patentering. Så vi patenter det mycket mindre än Sverige och Danmark och Finland. När det gäller AND i näringsliven. Vi driver mycket mindre med det. Och så kan vi ju argument att ja, det är lite med näringsstrukturer, alltså vi har en svärålig näring och sånt som gör att det träcker slätt. Men samtidigt så är det. Vi ska ju leva andra. Så att vi driver mig mindre forskning och utveckling. Det syns jag. Det går inte kanske bara lite bekymret. Men jag tror nu att det är svara här och för sig på med subsidier till tillfass och anting. Men ett regelbaserat system. För att stöta upp det här tror jag ingåart.

SPEAKER_03 21:17

Men nästan vad staten i ska rimma. Du sa ju inte vad staten skulle det ska vara.

SPEAKER_02 21:24

Det är vart fall syns är väldigt problematisk. Och det är nästan som typologisk sällmots är typ statlig vänlig investeringsfond. Så sitter vi hos finansnörgare. Eller så vill det säga att detta är det mest sofistikerade näringingen vi har. Mest dynamisk. Vi kämpar det internationella kapitalmarken. Det tror jag kapitalmarken. Eller det första höfstemarket som finns. Och så samtidigt ser vi. Men om staten går in och etablerar ett investeringsfonds så kommer det att lyckas. Det skrivbar om vi kan nästan lägga ner helby. Och staten kan göra det väldigt med. Det är inte ingen som argumenterar för att vi ska ha statligt hjärnverk, statlig producenter av microchips eller uppfatsmaskiner. Det är statliga statiska rysande. Men jag lyckväl. Det är mest sånt typ sofistiker vansklig näringen som är nett och TPP, där är ju att vi veta att staten kan göra det bra. Det är en sån logisk inkonsistens här som jag får ingen har lust för mig.

SPEAKER_03 22:33

Jag får det se. Argumentet där vi i en del av i att det är väl använda att staten går rätt med en krona och så går någon privatin med en krona. Och så tänker man att då ska man äta kapital tillgängen till en ansering av riskovavlastning. Så rätt för ett risikavlsning.

SPEAKER_02 22:57

Riskovlösning är också väldigt problematisk. För riskavlastning är det samma som en subsidie. Det är köperen på risk. Pris på risk är hö. Det kan ju förstå, man kan få en lite upp förstörd. Och visst du ger risk avlastning så höger sig så till förlåtligt. Men det är så sett att det är ekvivalent till att man ger en till svar en kontens subsid. Och då är det väldigt stort man inte heller på andra mater och mer effektiv moter. Och för alldeling mindre regulering. Så är det för att det är reguleringen vi har är smyslighet för utviggara att skatten vi har du diskutera, det var för det här så höja. Och inte minst så vore så utstabilt. Det är väldigt många ting som vi kan göra för att lägga till grundlag för ett, eller lägga ett bredare grundlag för ett innovativt och växtkraftig närstragset, men det är aktuet nändevis att komma upp med allmöliga. Eller att ofta ska läka kapitalistiskt.

SPEAKER_00 24:00

Ekonomisk teori är ganska klar på det här. Alltså att vi är god grunder till att ge subsidier. I tillfället var det olika form för marketsvikt. Eller externaliteter som jag har redan snaket om, för exempel när det gäller forskning och utveckling. Men om det gäller finansbranchen så Ark. Det kanske den näringen borde är färst marketioner vill jag se. Och därför också färest argumenter av stötta näring.

SPEAKER_03 24:32

Ja, men vi du menar att det går en för exempel med en del av det statliga fonda. Det är väl inte stött till finansnäring. Det är väl stöter till första briften som får tillgång på nog billigt kapital än vi vill ha fått visalt pris för den risikon helt. Eller stöttet till finalsnäring för allt stort sett pengar för alla andra mänskliga. Så det är stött till ajarna av den kapitalen som näppar finalsing i alla tillfället.

SPEAKER_00 25:06

Ja, det heter ni. Vor och gest att det kanske inte ser väldik. Det viktiga är vad är förmanag är förmanen korrigerar för märkets. Det är det som börjar vara det är grundlagen för om man ska gestar lite.

SPEAKER_03 25:22

Så konklusion är att vi ska ta ned och göra rambeting bäddare smartare mer stabil över tid. Kart så sänker skattna och så fjärn en del av den offentliga subsidierna.

SPEAKER_02 25:38

Jag visst du mening så vill vi definitivt sänka skattet. Definitivt gör det mycket mer förutgara som det är och stats. Men vad andra som är viktigt att det här är. Det är vår fantastiska finansnägen är för att allokera resurser till det bästa idén. Och att det är nett och ett konkurrensatt decentraliserat mark där det är extremt incentiverata människor som verkligen söker både det bästa idén, lär det som kommersialiserat till riken pris, och har man det bästa strukturerna på plats för att det faktiskt kan realisera sig.

SPEAKER_04 26:14

Och det att staterna ska gå i och korrigera i det. Eller kompensera i det systemet är ineffevt och mot sinkt.

SPEAKER_02 26:25

Varför problem och ser logiken i det.

SPEAKER_04 26:32

Jag vet att det är alltså synspunkter på Blands statens pensionsfrond utlan. Investerar vi som privatpersoner. Det investerar i plän och fåföjen till ålifona och utvidet sig äbb förlopp som privatpersoner.

SPEAKER_02 26:56

Nu jag syns att väldigt förundlig är vår fick färger eller kärn i succen till Olifon. Sen att ålden blir satt och eller annat har varit delaktigt index. Siden också inkluderat var 98. I 1998 så var indexförlingen riktigt här akademisk idag. Nu säger det andelarna av kapital som valet som index som var väldigt lite. Och så har det faktiskt av varit den stora megatrend i globalkapitalförvalden till det sista snart trädgården. Vi kan haft en bok, använda lite som mycket läsnär den boken Trillions av. Robin Wigglesworth är notar. Fenomenal bok. Men i alla fall som lett av AI omit, växten av storskala kapitalfaltningar. Och vi kan vara nycklöna där. Det har varit utnyttjade av storisk fördel och bredifisering i något hätte markeder.

SPEAKER_04 28:02

Och det har varit en ganska sån häftig diskussion i sant, alltså aktivning kontra index och vad med slönt som på sikt.

SPEAKER_02 28:12

Och där tror jag de bevisade de senaste trevårna varit att det vi har gjort har varit kämptebra relativt till alla alternativen som har varit diskuterat. Men det jag synes är mer förundlig är att vi färligt tänkt här en nörsk offentlig institution var till förkant av den största megatrend i global kapitalfaltning. Det är nog vi borde vi på en förlag för. Och tänker om detta här kan vi göra det mera också. Eller den är till närmingen till problemstilling. Istället för att igen försöka nå en omkamp om aktivning för exempel i Olifonen.

SPEAKER_03 28:49

Och i förlängningen ser så här. Kanske något av det vi har tänkt mest på det ska jag var och Christina Hbåson finansminister med här hur det är. Det är attbaka i 2009. Och bombåte i finanskrisen. Där ökte man achsadningen i Olifonet från 40-60 procent.

SPEAKER_02 29:08

Men och att det säller med att jag ser att här. Vi har fantastiskt tyktig med. Så tror jag väldigt som har involverat i den 40-60-försättningen inne att det var bara faktiskt. Ja, det är väldigt att försökningen var god sit för finanskrit som implementer på ett sak. Men genomför du.

SPEAKER_03 29:39

Att det är brak. Om det står det skumpåfort. Det ska det. Exakt indexförkning. Men jag läskar det: och att det ser att du har mindre tro på att det är faktiskt tidigare klarar oss nu så att det är riktigt god idén som kommer att. Vå också ny där. Det är sig. I konkurrensen med alldeles Bajn här kapitalisar där?

SPEAKER_02 30:11

Absolut. Det är trotsom att topoän är typ vilken typ avgaver är staten god på. Det är som andra det sagt att man kompara till 40, så är det kärnla vi ankant. Värman är relativt väster, det är typen teknisk genomföring och typen indexfälten kan vara nog som en statlig organisation är relativt sätt på. Det andra är vi så visar på kännete ve. SBU kan så här för senat och sådana är det svart så trängar ut investeringsstrategier som är skalerbara eller bor är fortreden med skala av världsor. Men i alla fall får det min skala ulämpor. Och det är ett problem för exempel idag att vi tar private equity är ju att det är att sen för det var sig i realitet en koncentrerad vägroll. Och det är skala ulämpor. Därken får du ha väldigt mycket. Du har en visst belöp med pengar men ettar störs nu fördel och så är tillägg att det är roligt i market. Så miser den transparensen och den ska se, jätteprövarheten som vi som ultimata har.

SPEAKER_03 31:31

Det som har dykt in detta, det är lite helt konkret såmåla. Vissa att i. Let är tio år och så är det en miljon kroner. Och så är planen att köpa med boliga när jag blir 30 tror att jag är färdigt med att studera. Jag ska prata sig en 20. Ja, var den började. Börde jag tänkt som Målifrån, alltså indexförvaltning. Eller vad tänker du?

SPEAKER_02 32:01

Det går till mig, så är det definitivt, hvis du har tidgård så bör du akor det somifon. För det är att jag vill äta. Det har man inte bara tänka på det som en sparbersättning och spararbesättning med risk om man har en avvänning mellan förväntat avkastningen och risk och tänka på det som sparing och rikan investering. Men det betyder att definitivt gick, bara för det gant. Att exempel private equity är en extremt viktig del av näringslivet. Det gör det väl gott. Det som är i santlå som sitter som grp. Vist du är en god elp, alltså att du kommer extern kapital, grej och förhandling gott, grär och identificerar det riktiga fon med det riktiga särskilt. Ochpat det här både viktig och lönsamt. Men det betyder att det kan exempel dit tiorigen. Han har ingen förutsättning för att göra den jobben. Så där den investeringsstrategin till AFOR-kret.

SPEAKER_00 33:02

Ja. Jo, jag kan vara lite personligen. Jag har to barn och det är sparligt. Jag har ju lite förvaltningsansvar för sparingen lys. Ja, ta du snökt. Lite kött. Och investeringsstrategin är också vill det lika låfnet.

SPEAKER_03 33:24

Jag får exakt och bara tött inom ett system. Det är ett ingst du får bra för mig. Som jag hopper att de som littade att det riktigt tar till sig här. Det är ju att dets är poängligt att folk som sitter långt utan detta och marknad inte enkli har kompetenser kommer heller riktigt att få forslag om att investera det som verkligen kommer att gå bra. Väldöm är investeringsvindlana som nog runt omkring i sociala med det. Det lockar med 15% och 20% avkastning av vad de motovärda. Vur forskar ja få det. Ja har ju ingen kompetens där alla andra har ju tagit den extrema avkastningen för jag kommer till det borde. Det är folk som har mer pengar, mer professionella mer kompetenser. Så jag ska börja önska att folkta till detta. Du kommer rikt att få 50% avkastning.

SPEAKER_04 34:24

Sant. Farik är det. Är rikka sant? Jadnik. Vad tänkte du? Jag syns detta. Värken kämprav. Lärte masse om kapitaltid. Är det man vill på kapital. Vad kan staten eventuellt gör. Tack till spen och adres för med.

SPEAKER_03 34:50

Tack till. Nu kör Andreas. Vi önskade lyck till utan dit fram tidiga goda av viktig jobb det här. Och så tack vi också eminant producent Turman Bäck. Som står och passat att det får godin och så ser vi som vanvis lastnöd och spredan och podcastan. Om du vill send oss någon mening. Fortslå någonting som vi ska ta och så ser vi. Vi hörs.