LIVE fra Finansnæringens Dag: Kapital, sparing og vekst

I denne spesialepisoden får du en liveinnspilling fra Finansnæringens dag, der vi diskuterer hvorfor Sverige har lykkes bedre med kapitalmarked, sparing og eierskap, og hva Norge kan lære. 

Sammen med gjester fra både norsk og svensk finansbransje utforsker vi forskjeller i politikk, kultur og rammevilkår. 

En innsiktsfull og underholdende prat om kapital, konkurransekraft og veien videre for Norge.

God påske fra Finanslunsj! 

Transcript

SPEAKER_04 0:15

Jag tar spilles så sitter väl du och jag och likna konsages.

SPEAKER_05 0:23

Det må vi hoppat är gott väskiner och krost i allligan.

SPEAKER_04 0:31

Det får vi hoppa. Vi har den. Föregån nu kunde gjort något som vi har gjort som jag förd. Nämligen vi hade en live inspelning av Financh med fonos dag på finstänningsdag.

SPEAKER_05 0:44

Det hade vi, vi hade 850 salon. Det var god stämning och vi hade ganska. Vi hade väldigt intressant gäst.

SPEAKER_04 0:51

Det hade vi. Och där tänkte vi att dag lägger vi rätt sätt ut i podcast universet. Så här går ha lite till den samtal vi hade med hopp.

SPEAKER_05 1:05

Vi så skriv välskig och så vi välkommen tillbaka till nyast podcast i baska. Och hoppar all en väldigt fin podskel. Gåsk.

SPEAKER_01 1:27

Dann ska jag börja avta som Feman Sönsch, så det är alls, det är en life sending rätt. Let avan och tom.

SPEAKER_05 1:54

Här står vi. Välkommen till en livana podsen. Detta är och Jan Erik och mitda fristäda där vi som blir gönnne i möppet channot till dem briter, och det är vi. Detta är restniv.

SPEAKER_00 2:13

Det var ingen stå med snär.

SPEAKER_04 2:21

Och så har vi sitt att vi har van till och snack till en så liten församling. I har mycket fler lutare, men till enligt plänke och sem. Så gott så blir spännande, Tom. Det är särskilt färsfälligt. Det är gärna.

SPEAKER_05 2:38

Idag ska vi grava ned i lite förlängelsen av vår till svenska vänna. Vi ska grava ned i det vi väl ett vart har insettens slags norsk med synelse för vår rampete som svensk finansnäring.

SPEAKER_04 2:54

Ja, nu har vi bädd i Sverige i flesta av idrets övelsna. Vi har bäddam också i film efter den här oskarnomination vi hade förjuke. Det här är föran och svåret.

SPEAKER_05 3:13

Vi ska finnat av samman med, varit för gått, Johanna Libek Lilla, som är statskretär i finansdepartianget i Sverige och Karib och nu sendig i Fans. Johanna, välkommen. Tack. Så egullås. Vi hörde att reiser i Europa i brys och i biskan och luktrusviden. I Sverige har det klart löst med kapitaltillgång och rabbet till finans och aldrig lärar Sverige. Så det är mitt spå där. Mitt första är vad ska vi lära Sverige.

SPEAKER_06 4:12

Tack för att jag får vara här. Jag är lite handelsresande i svensk kapitalmarknad. Jag är lite överallt och pratar väldigt mycket om det här i Bryssel. Sverige så är det egentligen fyra byggstenar. Det här blir lite långt kanske jag ska försöka vara snabbt. Det första är att ge incitament till husbara. Det här är en lång resa vi har varit på. Vi började på 70-talet, så fick vi alla fonder på 80-talet, som tyvärr bara fick investera i Sverige. Det blir lite problematiskt. Vi fick försäkringsprodukter med särskild beskattning på 90-talet, men den stora har ju varit investeringsparkontot som introducerades 2012 då är faktiskt också stadsekreterare, väldigt lätt att ha att göra med, jag tror att det är den viktigaste lärdomen. Gör det enkelt. Jag kommer ihåg när man skulle deklarera aktier man ägde innan det här var ett elande. Men det är också så att nu är de första 300 000 skattefria. Och att gå tillbaka till vad Daniel pratade om alldeles nyss. Det är för att vi vill att fler idag är 40% av Sveriges befolkning som har ett investeringsbar konto och vi vill att många fler ska ha det. Så är den första bygsten.

SPEAKER_05 5:16

Atiga skattefråg. Det betyder att du kommer ha 300 000 kronor i också på den skarp. Det är ingen skatt. Du kan ta ut det pengar.

SPEAKER_06 5:25

På de övriga är det en skatt som räknas. Du har ju ingen kapitalvinst skatt utan det är norlig skatt. Väldigt för det andra, det är funderade pensionssystem. Pelare 1, pelare två, pelare tre är funderade pensionssystem i Sverige. Det ger ju en poital som kan försörja företagen. Väldigt många av mina europeiska kollegor. Där går pensionsystemet på stadsbudgeten. Om vi en åldrarna befolkning, jag ger om ett eller två decennier så kommer det bli väldigt problematiskt och de har redan offentliga finansiella utmaningar. Det tredje skattesystemet. Här var Daniel också pratade om. På 80-talet, jag levde. Det var väldigt krångligt. Dessutom lå vi kapitalskatten uppe på inkomstskatten. Så när man har en progressiv skatteskala väldigt mycket kapitalskatt. Nu har vi den lägsta skattekotan på 50 år i Sverige, vi är nere på 40,7 procent. Vi har, vi har ingen förmöglighetsskatt, vi har ingen arvskatt, vi har ingen fastighetsskatt och vi har ingen gåvskatt. Och sen har vi särskilda regler för entreprenör, alltså små familjeföretag som gör att de kan ta ut inkomst som kapital istället för inkomstskatt. Och det sista byggstenen skulle jag säga är de här rambilkoren. Då ska man tänka att det här är också en lång resa vi har varit på. Vi är en öppen exportorienterad ekonomi, väldigt lika i de nordiska länderna. Vi hade tur. Vi fick tidigt en industriell bas vid hjärn, trä och innovationer. Det här ledde till företag. Några familjer blev väldigt rika. De familjerna startade banker. Bankerna följde med kunderna utomlands. Vi vande oss att röra oss utomlands och studera utomlands, vi fick kunskap. Sen hade vi en liten period under 80-talet när vi avreglar det tyvärr avregler vi fel ordning, så vi fick en finskis. Det var inte så bra. Men vi har hela tiden tvingats acceptera förändringar för att vi är exporterar. Så det är de fyggstenarna som jag har lyckats med.

SPEAKER_04 7:30

Men det som vi norge på det: det faktiska grepen som har gjorts med det här med den politiska verkligheten. Alltså Sverige och Norge är goda genomarbetet socialdemokratiskt samfund, ägge. Men har likadälj så har man för något lackt mycket mer till rätte för som jag förstå ett privat ägskap. Fles nujligt ska något är investerat i auxemärken, och man ska till rättlägge för det genom både skatt och andra ting. I Sverige har också varit gift med reingar och socialdemokratiska. Man har likadillare ha detta varit. Har det varit helt utkontroversiellt är detta som där politisk uppslutning om i Sverige? Är det nog i kulturen?

SPEAKER_06 8:18

Ja, men det kan jag. Vi har egentligen aldrig haft någon gran plan. Utan det är också learning by doing för politikerna. Men det som alltid har varit i fokus det är att bredda ägandet på kapitalmarknaden. Det är hela tiden det som har lett till förändringar. Sen har det ju varit det här fokuset på innovation och på de här företagen, jag tror ganska många svenska är stolta över de företag vi har och vill vara en del av den resan. Så hela tiden fokus öka bredda ägandet i kapitalmarknaden. Det finansiera företag och då kan de få högre produktivitet och tillväxt, men det gör också människor avkastning och de bli människor rikare.

SPEAKER_05 9:00

Vi ska komma tillbaka till det kanske ett problem. I det kultursportsmålet till Jan Erik så ligger det också nog med en slag som reguleringskultur, för i man önskar att finansnäring och finans och sparing och kapitalmarket ska utvecklas bra som jag tror att det vi väl ett vart har tänkt på och säkert på, och med synner detta. Vi som jobbar i den norska finansnären. Denna gröm att vi där är ett nödvändig omdömen som i Sverige är så regulator vilka på oss lite mer på tillbudsidan, politikerna är lite mer på tillbudtssidan. Är det något kränger för att vi kan hjälper och skapa mer värder för det svenska samfånet. Är det bara ni tror, eller är det nog du också tänker.

SPEAKER_06 9:49

Om vi får människor att spara på kapitalmarknaderna vanliga människor, då är ju de med på resan. Sen måste jag också säga att skattesystemet måste tillåta risktagande och förmögenheter. Alltså vi får ingen kapitalmarknad utan kapitalister helt enkelt. Det är de som är rika som faktiskt investerar i private equity som investerar i venture capital, det blir en busintroduktion, det ger värdet och sen snurrar pengarna runt. Det handlar hela tiden om det. För oss lite mer vanliga människor så har ju lärt oss igenom att göra. Jag är för financial literacy, men jag tror det lättaste sättet och bästa sättet att lära sig det: Learning by doing att man gör det själv.

SPEAKER_04 10:30

Det är 4 toner i Plai och höri för Finansmarkes avdelningen och den norska statssekretaret i finansdepartemanget.

SPEAKER_09 10:42

Färde förk. Det är något. Det är mycket strukturellt som man får sälj och historiskt som man får säljare. Men vi ska se på det här vi öndå så är vi upptalet först och främst ike svartmör och i krag och ika surver. Men att se vad är vad vi kan göra anlednes. I EU är det i stort sett något diskussion om konkurrenskraft och vad kan man göra. När vi idag diskuterar kapitalkrav så är det gick där att vi ser några race to the bottom, och skalar och regulering i väck och sådan här. Vi är väldigt moderata för sakta till stått och kommenteret lite inledningsvis. Man sa också att vi skulle ha dialog så det är bra. Det har vi alltid. Men bara ta lite på vad är vi önskar oss. Jag tror det där hördes kanske lite som fluffy ut. Men vi önskar att också norska myndigheter kunna ha en liten ambition för kanske bara för finansnäringen, men det gäller egentligen näringslivet brett som vi ska få höra mer om ett på. Det finansdepartet skrev i fj4 årets finansmarketmälling, som bara är en av många statement. Det är att man ska inrätta reguleringen sklikaten, icke sträcker i näringens röntsamhet och dämper omstillings. Det är lite sådana här regn i problemställningen, om vi vet hur det går, in i efterhandlök med förmanor och i tapen, så är det något anten och gå in och ville vinna så där är lite sån mentalitet. Och så är det, säl om vi idag är med EU, vi är i finansnäringen för att vi är med nu, så är det också viktigt för oss att varsta myndigheter är tile på. Och heldvis har vi våra nordiska vänner, så vi får ju värme på diversa möter, men det är en liten undlig upplevelse och kanske blir och rör som både in och kärstil var inne på. Det är som ju är accept för våra så här önskar länge. När det kommer det vara en för Lichtenstein, så kommer jag ett bankmöte och sa att vi önskar oss detta och detta visa utanför och så fick man ett kallt prick och så sa, you're welcome to join. Det är egentligen det vi möter väldigt mycket av. Men det mende vi att så ska vi inte att ta apoisar.

SPEAKER_05 13:08

Men jag är fortsätligt upp. För svenska nörmän är ju ganska lika. Och likel så har det blivit två väldigt olika måter och tänker på finans på det. Har det nog så kallar jag med urfunsäkirag att Xant i Norge är det statens som rik. Vi har hört om in västurstaten. Det sitter på den största kapitalbängen av dem alla. Det är samma tillfälligt för den svenska nation. Är det också något som förmer politik? Det följer utgångspunkten och förmåg och så följer politik. Men det har jag hållit på ganska länge. Och förmen an politiken en mer investorvänlig politik. Så jag bara fortsätter pratat om den kulturell och så jag syns det är intressant med kulturellar för det valet vi har i vår statliga budget eftersom vi inte har en fond naturligtvis.

SPEAKER_06 14:07

Ut enda sätt att få mer medel, det är att skapa tillväxt i Sverige. Eller lånpenga. Det gör just nu. En halv tillväxt, en halv procents tillväxt i Sverige ger 15 miljarder kronor för oss i reformetrum. Så tillväxt är otroligt viktigt. Men sen det här med människor och deras sparar, alltså det går ju tillbaka till 50-talet och hänger ihop med våra industriföretag skulle jag säga. Jag lyssnade också på en parlament i Tyskland för ett par år. Och då var det två partiledare för två stora tyska partier. De pratade om investeringar på kapitalmarknaden ungefär som att det var spelande gamling. Och det synsättet har inte vi. Vi har tränat så länge på att vi vet att om jag har en post i en fond eller i en akti. På 30-45 års sikt så har det vuxit och det har vi lärt oss. Det där är någonting vi har med oss. Jag fick ett barnbarn för ett halvår sedan. Ja, tack tack lite, Alfred. Vad fick han i dobrecent? Jag fick ett investeringsborrkonto naturligtvis. Min plan är att det här ska växa i 25 år. Det är helt naturligt för oss. Det som blir farligt i de här sammanhangen är när man börjar bli protektionistisk och bara vill ha pengarna i Sverige till exempel.

SPEAKER_05 15:22

Jag får att vi stackam lite för denna dagen, så sa du något som helst vad emor som du räser inte Europa och snarker på in och utbrist om savings andestmentjun. Där ser du glömde att prö och presfår och det är avkastning det vi har.

SPEAKER_06 15:43

Ja, precis. Det här har ju varit diskussioner, vi har haft under hela den här tiden, jag har varit stapsekreterare. Väldigt många av mina kollegor tror att integration är vägen framåt. Och integrationen är bra. Vi kan ha mer länkar mellan marknadsplatser, vi kan ha mer harmoniserade regelverk, det ger mer likvida marknader, men det ger faktiskt inte större kapitalmarknader. Och det där har jag haft många diskussioner i Europa ombåde med mina kollegor och med finansminister. Det är två saker man måste göra för att få större kapitalmarknader. Det funderar ett pensionsystem, för det blir en pool av kapital. Och det andra är att få människor att spara, då har jag räknat ut, eller fått hjälp att räkna ut att i EU så är det alltså 11 000 miljarder euro som sover på bankkonton och i kontanter. Tänk om vi kunde få de pengarna in på kapitalmarknaderna och istället finansiera företagen. Så vi får inte glömma varför vi gör det här. Det är för att våra företag ska få finansiering och växa och för att människor ska få avkastning och blikare. Men de pratar hela tiden om integration.

SPEAKER_04 16:56

Det har kommit senare gang än Sverige, men vi har också bynt och bygga upp en del pensionskapital i Norge. Vi har en pensionskonto och vi jobbar med och prövar att göra det enklare för de som sparar och investerar pengarna sedan och får gå förvaltning på pengarna. Men den här kopplingen mellan sparingen och får folk till uppfattar som investor är kanske också en forskellig mindsättet till oss. Vi som näring kanske gjort med det också. För att öka bristet att du sparar till pension men du är investor faktiskt och borde ha gå på kapitalmark viktig för det.

SPEAKER_09 17:39

Jag tror absolut, vi har vi oss med och gör, och vi är väl på en slags veig, men vi är och rat på det fältet där så har vi ganska långt efter svenskarna och det hänger oss samman med till föredrag vi har idag. Det var det Uf Sväld, vi har fått Olifon som min i banken, så börjar vi kamen kort så var det grej. Omvikör där nog också fonidopskaver här om det är varit fall i konformationskaver som visst där slags illustration så här cirka 150 rätter. Men jag tror definitivt det. Det vet vi också för andra tjänster, finansiella tjänster. Det gör det personificerat och enkelt. Det har nog sig att klara och pröv och klara det samlängna. Så det tror jag absolut.

SPEAKER_04 18:26

Särligt kanske är lite sådana här ollifrån, det blir lite sånt oss av i politikerna att det blir så viktigt att det tar uppmärksamheten bort det för det som sker i ett privat kapital. Men i Sverige så har det varit nött till att uppdat av privata kapital och borda den ska bidra till växt.

SPEAKER_06 18:45

Men jag tycker Karin nämner ju något otroligt viktigt här och det är enkelheten. Jag tror att det är viktigare än någonting annat när man utvecklar produkter och även när man tänker i skattesystemet.

SPEAKER_09 18:57

Det är utföring och allt som är svindel så ska vi göra vanskligen på annat.

SPEAKER_04 19:04

Det är optimistisk Karin. Nu hör vi att vi har för ett par månader, finanskommit var på studietur och vanligtvis reset i Stortingskommit till exotiska spännusstäder men i år så drog det till Sverige för att lätt att se på vad sker i Sverige, varför det har gjort, och vad kan vi lära av det som svenskarna har gjort. Vår stor förväntningar har du till Attor.

SPEAKER_09 19:35

Jag tänker att i stillingsbeskrivelsen att vara optimistiska så kan du bara droppa och jobbar. Vi prarå att diskuterar med politiker på olika fält. Vi kommer att höra hör med fler idag. Men vi har lys att både få ambitioner, få upp tempo när det gäller att båda ta US-regleringen som är som är mål förhåll oss till, men också på konkreta saker, så har vi haft en utredning om sparbanker. Vi hade en diskussion sedan 2022 och haft en utredning och ett arbete i finanspartet och har pågått några 4-5 år sådanting är också en del av mentaliteten och en del av lösningen att det blir 40 saker. Så det som vi var lite inne på här med. Om man ska ike brint men bare sig på soliditet, eller är det soliditet och konkurrens och en balans sån som det är. I det allra flesta beslutningar man får fatta heller så att man varje minst två förmål mot varandra. Men optimist, ja men betinget kanske är lite så försiktig, men vi ska jobba på.

SPEAKER_05 20:53

Vi ska gå en förlåning i den lite som Sverige Norge samtal, men den man bara spöta Jonar Arsson, i den svenska finagdeparten att det sitter och ledigt av oss. Vi agir bedrift nu som etablerade sig på Stockholms. Så sitter ju i härliga med nummen som har så här skat. Det är bara miskoppling här och gick i oss. Så fungerar vi inte.

SPEAKER_06 21:18

Nej, utan vi annar alla nordiska länder att bli starkare och rikare. Vi lyfter ju varandra också för att låna Daniels.

SPEAKER_04 21:26

Det var ju ett klåkt spar. Kan vi oss hänga oss på så att det blir ett sån kraftcentrum i Europa, i börja Sverige är detta sånt national om EU och CUN, men väldigt mycket har gjort i Sverige på skott. På hela hållningen och kulturarke innan på EU-reguleringsprat på raportid.

SPEAKER_06 21:52

För mig är det väldigt tydligt att vi har stort likheter med våra nordiska grannar. Devt, men jag skulle också räkna nederländer. Idag är min tyska kollega på besök i Sverige för att lära sig om kapitalmarknaden där jag träffade henne i går. Vi har ju likheter. Det jag kan tycka är lite synd är att vi faktiskt inte har lyckats med en gemensam marknadsinfrastruktur. Alltså att vi inte har en gemensam bush. Det är inte iväg. Det är lite ledsen. Så det hade varit bra för Norden om vi hade haft det. Sen tror jag att vi kan lära väldigt mycket av varandra, vad som fungerar och vad som inte fungerar och vara beredda att ändra. Det är det man måste göra beredd att göra i politiken. Oj, det där blir ingen bra. Då får vi gå tillbaka. Fundera över incitament i skattesystemet, alltså för hushåll, företag, rika, finansiell sektor hela vägen. Vi har gemensamt arbetsmarknadens parter som vår styrka. Vi ser att tjänstepensionerna, alltså två occupational pensions, det har vi tack vare arbetsmarknadens parter. Det blir enormt mycket kapital och de kan med all respekt för er sätta press på avgifterna i finanssektorn på ett väldigt bra sätt. Vi har också likheter i att vi vet att man inte kan reglera fram en marknad. Det vet inte alla mina europeiska kollegor. Vi kan bara ge incitament till det enda vi kan göra. Sen förstår vi vikten av enkelhet. Så jag säga i The Nordic Way. Vi krångar inte till det. Och i den här världen, jag är ganska mycket u fara och flyger. I den här värden med alla oro och vi ser så kan vi tillsammans stå för värderingar. Rättsstatens principer, rule of law, frihandel. Jag har många diskussioner med mina europeiska kollegor lest Frankrike om Made in Europe. Jag försöker också säga att vi har vänner utanför EU ska säga att det är jag och nederländerna som tycker så ungefär. Så vi kämpar rätt hårt. Relationer med likasinnade länder har aldrig varit så viktigt som det är just nu.

SPEAKER_04 23:59

Det var god för att du tog där turn. Du är hjärtligt välkommen tillbaka som om bräsning i godning och kapitalmarker och till vår egen klarin. Tack för att det stickar.

SPEAKER_05 24:23

Som vanligt och spräcker till chemna och påkosten. Det är alltid. Men vi ska ha en som driver business i Norden också.

SPEAKER_04 24:31

Det ska vi. Vi ska ha en panel som täcker både nordisk försikring, nudisk bank och en lokal regional norskbank, ta vi mot Bemte, Hallås och styrig, administrend bankchef i Högus Bajban, Jörgen Brissel, Managing Director i Norda, och Ingrigan Bell, konv direktör i.

SPEAKER_05 25:05

Du är så pass öakt att du kallar en jörgig brislig. Men ska vi prova som brås. Nu är ingen sigén som heter från heter. Lasnak om. Det är du representerar den budisk storekonstern. Du är en spåbank på Västlan. Vi har ju att rombetingerna avgören. Når det sitter i ledemöter. Vad är det som avgör för blixt om personer där?

SPEAKER_07 25:46

Det är ju regulering med påverkar det allt med gör med hög såbank och som är en del av äka. Eka består av 41 bank och 2 400 ansatte. Man har i EK-systemet är det 800 000 kunder som påverkar av det som har med regulering. Man har ju kontorer sedan, tonarer runt om i hela Norris land. Så kursen skurta i reguleringen påverkar oss som bankar och det påverkar minst kundniver. Därför ser man väldigt ofta av att man får utsigbar i det som kommer av regelverk. Man upplevde lika konkurrensrillkår för det är alltid en likt i Norge samt det påverkar kundnivåerna. Sällan i fjord, fick ett regelverk så var mycket, för det är kapitalkraven går.

SPEAKER_05 26:42

Det är en särliga kapitalkravan.

SPEAKER_07 26:43

Det är särliga kapitalkravning. I fjord så fick man lite lika kapitalkrav, stora och små bankar för själv internt i någongår. Det har gjort att konkurrensituationen har blivit för oss mindre. Det kommer att kunna till goda när man har lika konkurrensvälkor. Så hoppar jag att det var. Vi vet ju att det kommer ändringar. Men att myndigheterna har fokus på att den upprätthåller i konkurrensvälkorna som man har. Det är både kapitalkraven och det har jag nämnt någon gånger här idag att den sparbankutredningen i förrån till egen kapitalbevis. Det påverkas i förhållande till godsven framtiga på det område. Det har det ett viktigt instrument för oss. Alla sparbanken är av samma uppfattning att det behöver bevara i dagens form. Och så blir det inspel från Sparbanket som inte går själv på det. Men med HP, får man klar att vi se helt gewinsten med att den ska göra ändringar med något som har fungerat så otroligt bra för oss i alla. Nu brukar det tid på detta.

SPEAKER_00 28:00

Det kan vara ett gott. Men hoppio det är gott.

SPEAKER_07 28:04

Vi ser på det juridiska och ser på kursen där det fungerar idag. Så jag håbar att det består som idag som jag upplevde som väldigt god lösning för oss.

SPEAKER_05 28:15

Ska vi bevägga oss över till ögonligt som det driver, gränskrök i norr. Vi sakte lite om kulturförsäljare. Opplevde tillsynspraxis en del sånt. Mariker de fortuna i det olika länder operer nu.

SPEAKER_08 28:36

Nu har vi ju lagt svensk tillsyn på försikningsvixen. Det ska vara försiktig med utlikt tillsynsprax. Men i för i Sulan, Trebalt land, och det sexa är EU land. Det är viktig för oss. Jag har ju moniterat med regelverkenna och också på något håller tritt med implementeringen av det och ika fallet för fristrällsen tar göra särnorska sningar som vi har på någon områden. Utan det är en väldigt god begrönelse för den uppsidningen för den kostnad med minst om kapital. Men det går ju också på mått på Sumina regelverk som ska implementera i processer och systemer. Eke bara människor men komplexitet i teknologiutvecklingarna som har en alternativ kost.

SPEAKER_04 29:24

Men vår viktiga är det bara ett sån administrativ tassel att norre är une för och anledes, eller är det faktiskt så att det är med på i värderingen av hur man ska investera, hur man ska göra i olika grep där.

SPEAKER_08 29:47

Nej, alltså där jag säga att det är mer på något andra ting. Vur vi investerar. Önskar de vuxeman är väldigt många andra ting, och rama betingelse direkt på finansnäringen och makonomiska så väl ser mycket andra politiska ting. Runt får ut sibaret i politiken generella än de båti som får finansnäringen ganska regulerat och standariserat i Solvenstor som är något.

SPEAKER_04 30:12

Våla handlar på banksiden.

SPEAKER_03 30:15

Vi har ju nordisk bankanktör och underlag SB reguleringar så det är folk och vi har så följer till. Och som du ser att med andra villkor och får utsibara det här är viktig remiss för vår avby så att det var business. Jag tror det som är viktigt för oss nu sakar om forskelser på. Innan i nordden så har det klart att väldigt många år i kunder har ju bred nordiskt städdärelser. Det är komplexa behov, och vi får finna smarta mater och kunna i möta kommer kundernas behov. Det är båda kulturella forskelser och regulatoriska forskel som vi måste hålla oss till den här dagen. Det är uppnå grundprincipen för våra vi har agerat som nordiska aktör i Allår. Det är lite en av som vi operer rätt och upplever också det att det har kunnat hantera det på en kompeter matta är en konkurrensmässig fortligt.

SPEAKER_05 31:04

Jag är lite ofta att markerare, forskel på exakt nörsk finnag. Argumenterar ju helt att ha som reglerna som man har i regler i Europa. Vi har implementerar det regel verkar och vi ska rema på det, vi ska klarna och anten där det är ju med markare. Så sitter där och ser på det forskälla mellan i olika nordisk landet på viktiga områden som du tänker bor för driven med detta, det vill ju alltid vara case på case där du ser i forskälla.

SPEAKER_03 31:35

Jag tror att vi köpar och navigera på de något att vi pröver att tänka holistiskt på koncentrare sig om det ting nu på vilkan i möter kommer kundens på bäspurlig. Så det är en primär fokus bort. Men det är klart att det finns case där du säger att det kan vara en visab, men det finns också andra situationen där vi säger att det är i motsatträttning. Så det må ju bara få hålla oss till på löppas. Så det är ganska grundläggen för kulturen i förhållande vad vi operar.

SPEAKER_05 32:05

Tacker du någon att askärna varit en svenskback. Det vill gärna vara i hög i höget svenskbak i huset.

SPEAKER_07 32:14

Nej, tänker jag inte. Det är Lystavare högusparbank, Lust av en lokal sparbank. Det är det vi operar utfrån. Men det har ju lust att kunna operera under samma regel verk. Det är lick konkurrens på att det opererar med samma anbedingelse. När något kommer från EU så vet man ju kanske röra sig där. Och så när det kommer till norge så kommer det både sänkt och det kommer med ett väldigt påslag: hälom banken är några är solide. Så jag ska ju flytta höget sparbank till Sverige eller motsatt. Men heller att myndighetna fokus på att man ska ha likara vilkor som opererar. Det tror jag kommer kunnet och gods. Då har det en rätt alternativ med lokalbanken, störrabanken. Nordiska banken.

SPEAKER_04 33:05

Vi latt höger så ska bli lika så här.

SPEAKER_07 33:09

Det kan väl likare på den här påbranden. Man har samma förutsättningar för att driva bank.

SPEAKER_03 33:17

Det är ett viktigt perspektiv är också att när vi snacker mig större eller stora global industriaker så är det också alla som har samma förståelse för att sånt också är det en fragmenterad sammansättning av bland med tidvis forskärlig utgångspunkt och rammillor. Det är många som ser Noriden som ett mark. Så det är också klart att i kommersiell sättning så är det en bro man som har förklaret till tidigt.

SPEAKER_05 33:44

Är det en urlik. Markru bland kunna, lite urlik risiko på tittar. Vi snakker med Johanna i steg santet för historien är så här att svensken genom 50 år har blivit van att spara i egen pension van kapitalmarket där man har byggdat större kapitalmarket. Det gör nog med befolkningen på något. Markade någon olik risiko och accept i de olika lämnade. Är nurmen med ser om på något sätt?

SPEAKER_03 34:17

Jag tänker ju egentligen att normen har ganska god risiko uppet. Vi har ju haft stor risiko på det. Vi har satt ålet på gång på ett sätt. Nätt så blir binär utfan som kulturellt. Men båda svenska och danskar har kanske rämten serffekten med invånningen i kropperna. Jag bruger seka säkert när vår i grundskolpen som lärde om renter studenten med jag tippar att det är till och. Så där tror jag, man har ju kulturell forskare som vi också kan jobba med så är tillbaka till principen rämmilkor. Det är allt som tränger och vara regulatorisk eller men jag tror att det är något kulturella rammillkorna kommer på vilka cell. Det är också tap till aktuivgrunt och egen passionsbaring här ett viktigt skrift i den lättningen.

SPEAKER_05 35:02

Vi ska bli riktigt på något. Vad tänker du om lite olikheter mellan de olika lånare och där söker för att folk gick motar i risikot på egen rope?

SPEAKER_08 35:18

Normän och så danskar faktiskt, och försikka om mycket. Så där skulle säga att tillsät att vi är så glad. Jag tar risikot. Vi har fått i full till säga på finner som försikrar med det.

SPEAKER_04 35:31

Det är kulturella förskällig att finna här med lämfäld med att hände försikring.

SPEAKER_08 35:38

Försikring är bara risikor och som att du har en skadan, så bara du enligt försikra och väldigt med oss och så får hjälp förrsen. Så finner det kanske mer.

SPEAKER_04 35:47

Och likel folk, sä utan försikrintaren varens lyckligkste folk.

SPEAKER_08 35:53

Det är försikr, men försikr mindre än man skulle nu av.

SPEAKER_04 35:59

Vi fick en sån liten utförding från Martin Sandu för i dag ochfattat missförstorligt. Han sa lite sån Peking att i bara är upptat av ramenbetingelse, men vi är upptat av vad är det kan lösa för samfundet. Där som betingelserna blir bödra och lite sånt sånt perspektiv som vi vet alla var slags utfördering i Norge står i. Vad kan politiker och samfund få igenom vis det lite mer till det roden som kommer näringen och som följer sig kallet på SARI.

SPEAKER_07 36:39

Jag tror att man kan bidra till omställning och kanalisera kapital där det är bäregraftig vad givskapning. Det är inte bara den gröna skiften. Men som bankar med har ju en huvuddrolle netta på sikrakapital ut i hela landet samt i lokalsamfundet. Och att man sikrar att man har lokala spararbanker som bidrar god onödagar och har det samfundsen man har rätt och slutrar till lokalt näringsliv, att både nya och existerande verksamheter och får kapital och minst privatpersoner och hushållningar, så tror jag det den viktigaste rollen för vadiskapning framöver som jag ska förstå mycket minst ha goda finansiella tjänster med både digitalt och rågivning. Det är bovende som säkert till att det är renta och rent att vi har en rådgivingsopgave där ute som kan ge värdiskapning tänker både privatpersoner och näringslivet.

SPEAKER_05 37:44

Jag upplevde också. Apräarna ska ha lagen digital centralbanking. För ni det trängar. För att stå emot konkurrensen för båda öst och väst. För att bygga ett europeiskt betalingssystem för är mitt i en krig om betalningssystemet. Det är väldigt många av båda bank och bankförening runt omkring i Europa som har penktet och sagt att det är skikligt ont. Men vi fick också en uppfattning från Ike är varjen för den innovation i Europa för det är Europa trängar det. Du kan ju tänka att ta om det här tänker lite grann. Det var ett långt fust. Det är resonang var lite lakt. Det är helt gestaft.

SPEAKER_03 38:35

Jag tror att du säger det på alla diskussioner, inte när försvar eller energi eller vad europeisk. Sällständighet är att höra på agendan. Det tror jag att du kommer ut något egentligen uavhängiga av vilken avemar eller plattform du diskuterade runt. Så att vi ska gå emot och tänka på det. Det är i alla fall helt hänet. Absolut.

SPEAKER_05 38:57

Är något jag hört i dag inget som du har tänkt att handla er. Vi fick för lite som jag en slått man.

SPEAKER_08 39:05

Fick för med slotbär. Nej. Det var väldigt. Jag tror väldigt mer vad är egentlig. Vad behöver vi bedra vad, men var kommer vi enklig för och vad är vi nu att ta vara det på. Vi tänker nu med den tillriten har den enorme höja effektiviteten. Den soliditeten vi har, vi har världens bästa utgångspunkt, men att vilket kostar det bort. Den kanske det är tillåt. Startpunktet är så bra. Och ser det lastade bort, men heller brukar det till att vi kommer tillbaka här och några år och se att vi har ett endda större forskrani Sadja och Ursula med oss att det är luft till Norg, det är nåstar. Men det är nyka bäddare. Men låtiger kosta bort den position vi har och vad det är bygget.

SPEAKER_03 40:00

Vi kan skyka in ett perspektivet så egentligen vad vi är och vad vi vill. Men jag tror också det är att hastigheten borde bevägna långsans viktig dimension också när du tar teknologisk utveckling med i kontexten. För lyckas emot och tänker skala för dagen och den skal läringsreisen sker fort det med dagens teknologi. Den var det gjorde till det. Så tror jag är en viktig dimension i förhållningen till vi har våret ska, men också fortskala kommostigt. Det tror jag måste söker för lägga till rätt på både rammillkor och alfrem för redtäping som kan hindra det.

SPEAKER_05 40:30

Vi har bevarat nordin som ett slöks byten i Europa om 102 år, i gör.

SPEAKER_08 40:37

Ja, ja.

SPEAKER_04 40:43

Vi har till snag till Bämte, Gilgen och Ingrid. Tack för oss. Tack för oss. Det var det vi kommer igenom på Financorn. Hopplo är lite liknare hörde, syns du var spännande.

SPEAKER_05 40:56

Vis du syns att det du hörn av är spännan. Så anfar vi dig att gå tillbaka i äldre episoder på det. Tryck aboner, sända oss en längre. Gs en ratings, föreslå hygge och friester som vi kan bringa in i vår studio, så ska vi fortsätta laga podcaster som är hoppir ända fler lutare syns är intressant och lärke. Vi hörs. Vi hörs.