Finanslunsj
I Finanslunsj får du innsikt i hva som faktisk skjer i krysningen mellom finans, politikk og samfunn.
Jan Erik Fåne og Tom Staavi fra Finans Norge inviterer ledere, politikere og sentrale aktører til ærlige og aktuelle samtaler om temaene som påvirker næringen – og økonomien din.
Nye episoder hver fredag!
En podkast fra Finans Norge.
Produsent er Tormod Brekke Øye.
Finanslunsj
Bremser strenge kapitalkrav veksten i Europa?
Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.
Europa trenger rundt 15 000 milliarder kroner i året til omstilling og vekst. Men klarer bankene å levere?
Sammen med EU-direktør i DNB Inger-Johanne Arildsen Rygh, ser vi på et tydelig stemningsskifte i EU, der stadig strengere regulering nå utfordres.
Er balansen mellom stabilitet og vekst gått for langt? Og hva betyr det for Norge hvis EU justerer kursen uten at vi henger med?
Villkommen till en utgav av finachslung semfå. Vi sitter här tom och vi ska en lignen stor.
SPEAKER_00Vi ska ut i den storden men vi ska igen. För detta är den stora menik podkasten. Nu må vi faktiskt siffra.
SPEAKER_01Vi är ju lite sån imun i det. Allt går ju så fint och vi har så mycket pengar och sånt där. Men vi ska ju långt utta för landens gränser för man ser att det må man är nog. Vi ska snö en rapport som kom den nuet. Och med oss i studio för att snaka om den rapporten, Ingon Rig. Du är vi kallar EU i blandens största fanskön. Det är. Välkommen till oss. Tusen tack.
SPEAKER_00Det som är intressant. Det är något som är intressant, men det som är grön av att du har öre tillbacken i är att där är mest i bryssel.
SPEAKER_02Ja, jag brukar mig ha tidningen i brysel sälma i Oslo. Och det är viktig för vårskfinansnäring och vara berättis.
SPEAKER_01För det är både för det DNB, alltså det som sker i EU kommer till nöje. För det är norsk finansnäring är regulerat för östigt för den B. Men det är också att internationell konsern och har virksomhet i Europa om får förhåller det till det som kommer.
SPEAKER_02Ja, och där tänker vi att om vi ska ta del i det fällningsmarker i årsreguleringen så ska vi vara någon tidligare policidiskussion går sånt att också norska och nordiska stämmen blir hört. För det vill möjliga tillföra i diskussion i Bryssel.
SPEAKER_00När jag säger att vi ska, detta den stora allarim-podkasten så handlar ju det om att det spörsmålet vi måste stilla oss som du har avtal. Det är en helt anhoppat av hur man regulerar i bank i Europa ända har varit tidigare.
SPEAKER_02Det har varit ett stämning syfte. Jag känner på det den nycken. För oslå är vi ganska förnöjda. Det är roligt och fredlig och fint. Och så kommer man ner till Bryssel och så står man mitt i centrum här så känner man att det är en ny närve. Och det hör det sig på måten. Kommission snacker, måten parlamentarikerna snarka, medlemslanden, det har en helt an energi och en helt ankänse av att du trängar en stackare europeisk bansektor som kan vara med och drivet fram ett starkt finansiellt ökosystem i Europa.
SPEAKER_01Ja, för historien är i 15 20, alltså ett finskrisen så har man bytt 15 år på. Man insåg att bankna vart kapitalisert och variden och det var banker som gick av i den här. Så har man genom 15 år jobbat med detta, och så har man hamnat kanske i välgöet att man havnat en andra gröft. Så att reguleringen är ett hinder för den växna omstillingen som i Europa träger.
SPEAKER_02Och det är det som är det nu att nog har du ganska många starker databrevis på att man har gått långt. För det är ju ingen så ställa i tackvill att man ska ha stack och solidbanka. Men jag ser att leda har faktiskt hört en centralämbetsperson i kommer se att något var det som att ha en sikrigvolvo i granen. Den är väldigt väldigt trygg, men den tar ingen ställen.
SPEAKER_00Riktigt vi ska komma tillbaka till vad som sker vis icke i Norrig i Föld med på det som kommer att ske. Men kan vi snapa lite om den rapporten som kom den nu. Det är alltså den europeiska bankföreningen sammen många aktörer som har bett det globala konsultskapet Oliver Weiman. Och gå igenom borande står till med finansieringen avskapen i Europa.
SPEAKER_02Ja, den rapporten är det ett väldigt gott initiativ för europeiska bankföreningen. För din kommarag i fokunt av att kommissionen ska komma med sin stora rapport om europeiska bankens konkret till sommaren. Som vi anta blir en peka mot ändringar både på till sin siden och regelverk med förslag i sjukhusju.
SPEAKER_01Det har varit en höring. Man har sett in olika intressegrupper, har sänt sina meningar till EU kommission och så kommer det i löp av sommaren en anbefaling för kommission som så ska behandlas i parlament och råd och så vidare.
SPEAKER_02Och det som jag synes är fint med rapporten är att den visar. För det är europeiska bank är ju väldigt viktig för finansieringen av europeisk när europeisk ekonomi. För i Europa har ju ett mindre kapitalmarker än för exempel USA. Och så är jag länge om att du har styrke kapitalmarker. Men det tar en del tid att göra. Det tar tid att få upp något utställare, stackt och anholmsmarker. Och de må ha bank som en brogga. Och det är det som jag syns, den rapporten pekar på väldigt fint är att utlån för bankan ingår i ett ökosystem och finansieringsformar. Och bankerna är en tolk för nästommarker som ska komma på med egen kapitalfinansiering och antyp finansiering som bank ecker till. Så bankens roll är väldigt gott förklart i den rapporten.
SPEAKER_00Ja, och det var vi huskutan riktigt så var det att banken står för 560 procent av finansieringen av näringsliva i Europa.
SPEAKER_02Ja, det är på 80 faktiskt i det. Det är olika anslag i rapporten.
SPEAKER_01Det är nöjgän. Bankfinansieringens andel av finansieringen av näringsliven.
SPEAKER_02Jag både i någon och i nästan Europa.
SPEAKER_01Men du är rapporten för att ta avskriften. Det har alltså länat sig fram till att Europa må finansiera mer än 15 000 miljarder kronor vart en står. 15 000 miljarder kroner är gärna lite på det på föran här. Som har investerar sig. Det ska gå till infrastruktur, försvar, energiomstilling, digitalisering, kunstintelligens satsinger. Det är ting Europa tänker förrå och styrker konkurrensekraften och rätt och lätt får till växt och produktivitet.
SPEAKER_02Det är ett helt otroligt stort tal. Tänk på att det har gått upp. Födrag kommer sin rapport i 204 var man pekter på 800 miljarder euro eller 80 000 miljarder norskar. Så ansår man baserat på uppdavet och estimat, för i man har öktgiftet digitalisering, till försvar och energiomstilling. Att man är på 1400 miljarder euro eller som du ser, 14 000 miljarder.
SPEAKER_01Det är helt hälsykt också. Och vad ser jag i rapporten att man gör det med detta här.
SPEAKER_02Pekar på att förli bank är så viktig för finansieringsvlennen. Så må man nog ana känna att det vi saker med ser att i 15 år är med tung regulering av banksektorn, någon kanske har misstit balansen mellom stabilitet och växtgenerande ämnen. Och det är ju sensningen i rapporten att det faktiskt betyder något att kapitalkravet i bankna bety nog även till att utlan. Och det betyder nog att få växen i BNP.
SPEAKER_01Och vad man ger man ger lån till också helt för det kapitalkravna är risiko baseret så där har jag med för att bankna ger mer lån till kortsiktig och lavrisikoprojter i större grad.
SPEAKER_02Ja, för det är klart att kapitalklar styra av vor och lägga och utlandar, för det har hålla olika kapital på olika typer av engagemang.
SPEAKER_00Och poängen här att få den så mycket är det tror jag både annyika skinnör med att vi kan helt är jobbat länge. Men det är berännet kapitalt är ganska skåsligt. Men princip är som du ser att ju mer risiko du tar på lånbok, jo större mängder kapital må du sätter till sidor för vart enkelt risikablig lån. Och kapitalen är den dyres finansieringen nu här. Argå så blir det långa dyrare än lån med lavidrisiko. Och där snur banken sig i något mot lån med lavidrisiko och man tar med det länge, viktigt risikablig låna.
SPEAKER_02Det är klart att någon lån kan bankna aldrig. Därför att de brobygga är så viktig till, det är väldigt fint för nu har det kommit en diskussion i någon fonsförvaltning om risikokkapital. Men det vi gick snaka om är att du har en bred bå bygga för att få det macket och flytte sammen. Och särligt med väldigt mycket små medolstorskapar som skickar tillgång till det internationella kapitalmarket. Och det gäller det mesta Europa.
SPEAKER_00Där skil vi också. Det är som i utföra för vi har ju väldigt många små medolstorelskaper inte.
SPEAKER_02Ja, och där är Europa ganska lik runt omkring. Så den utfördingen är samma. Men det som jag syns fint med rapporten är att den täckriket vill att du ska hålla kapital. Eller att kapitalen ska vara risikostyrt. Men den pekar på att man ligger över ett optimalt nivå. Att det finnas ett optimalt nivå för man med kapital med bankbehållet, och att Europa lakt sig fler procentar ovare. Och så träcker den det till att värsenhet du ökar ovåmal nivåer, har en negativ effekt på VNP växt. Det är det Europa trängar. Man trängar växt. Man trängar att få ned offentlig hjälp, man trängar med växt för att kunna driva välfall för att sikra arbetsplås i en värld för du möter väldigt ton konkurrenser utanför. Så det synes det är en fin del avnan. Det är inte bara en teknisk rapport. Som är sju som är speciellt intresserad i bank.
SPEAKER_01Den ser nog om bankens ämnet att vara med och få fram arbetsplasser och finansiering till arbetsplasser och finansiering till att man har ett starkt europeisk marker som vi sa, EU kommission ska ju i sin anbefaling om mycket väldigt länge ingången. Du lycker och tätt på det politiska miljö i Brysel, vad liksom din magföljelse på vad det kommer att konkludera och anfala.
SPEAKER_02Det som vi vet relativt riktigt är att det kommer ett konkreta förslag nå i sommar. Det som kommer är kommissionsvärderingar och alla det inspelningen som har kommit av den här ingens egna värderingar. Och så en peka på vad man börjar göra. Det kommer att peka på, vet vi är att Europa är få fragmenter. Det får vansklig att driva gränskristan bankverksamhet. Det får vanskligt att konkurrera utanför sitt eget gamma. Det gör att det är vanskligare för något skala. För du trängar skala i bankakos som du tränar skala i bedrifter. Så att stora bedrifter driver med sig en skoga andra bedrifter som att du får en sån pompe. Det är det amerikanerna och har klart och lyckes med på i stor grad. Så vet vi också att kommissionen inte önskar deregulering. Men det andra känner något för det är det man kallar golping eller addons. På det internationella enheten och vår med kapitalbanh som kommer genom basel. Så har Europa allre lagt på nog och så lägger några och andra nationella myndigheter på mer. Och några lägger på mycket samling med vår bollan. Vi tror att det kommer att adressera en del av de påslagen som går utgå det internationella standarna. Och inne i det så är vi också ganska säker på att tillsyns praxis kommer till att bli en riktig bit. Och den enheten du egentligen ska ha i det marken i Europa. Den missar du till har väldigt mycket nationell särproxis. För då är det så vansklig att få den flytten i marknad som trängs. Så tillsyn och nog påslag i sammanhanget med Internationell Sandra, är vi ganska säre påkomma. Men iken deregulering, men en just.
SPEAKER_01Och en förentlig som man ska gå tillbaka till situation för förbankkrisar. Men man ska just det i kursen lite, grann för att motiverat till mer finansiering med utland.
SPEAKER_00Men jag tror att det ska bli hart argumenteringom detta här. Alltså igår så kom vår norskillsin. Det kallar det finansiell ut syn. Och nu har vi jobben till finanstillet, bekymritt. Det har ju som betalt för det här bekynligt så ska jag bekynligt helt. Nu har det varit väldigt bekymrit för älskraden i narrskusåning år tid. Och nu har ju elskradden ochrskusning i fallt. Och nu har hjälpen i narrskusålningen tillbaka på den bara 40 år sedan. Jag tror det flesta vi tänka att oj, det har det sett nu. Vi har just särt nå det. Där kan det vara det så bekymring på länge. Det är väldigt bekymret.
SPEAKER_01Oj, och finansministern och Jens Stockmann har ju också sett ett brev till året höringsinspill till EU-kommission om den där bank genomgången. Han syns ju att allt är fint så som det är och av det emot och gör något spredliga Europa.
SPEAKER_02Det är helt sikkert. Det är nå myndighet alltså till och driver fram en anning. Men vi är ju delar fälsmaker. Jag tror de flesta är om att det är bra att ha en norsk finansnäring. Och vis man ska ha ovad tid, och någon snarka på ett talet år, men vis du ska ha ovid en stark nosk finansnäring, så må den här få lov att konkurrera internationalt. Och det är bra med konkurrens för utmåske. Men det att få lov att konkurrera på lika vilkor är ganska viktig så ska upphotta en effektiv och stark näring. Och det är ju grund till att enda ting som näringen sälpekar på något som väldigt viktig. Att få bäre proportionalitet och få en bär balans mellan stabilitet och växt att man ger både regularmyndigheter och tillsyns myndigheten ett sekundär mandat för finansiell stabilitet. I juan har gjort det alla reden. Storbritannet och har haft det i många år. Och det kan formuleras ylikt, men här nighet att det ska stabilitet och växt. Och konkurrenksämen balanseras mot varandra för att få en optimal reglering av det.
SPEAKER_01Jo höre krav och ju mer solid finanstäringarna är det bättre är det. Man har riktigt sett något särligt på att det har också nog konsekvenser. Och reglerade förstängta.
SPEAKER_02Ja, och det är ju kanske det som känner i Europa. Vist man är akademiker så kan man kanske argumentera att finansiell stabilitet har ett växtelement i sig. Men den har varit eroderat bort sen var där på ett tidspunkt det var nog. Så nog är det kanske tidspunkten för att uttrycka det mer tydligt att du måste ha en balance. För det har en kostnad. Stabilitet och växt hänga samman. Du måste ha väg för att få ett gott utkomme.
SPEAKER_01Och vi är med på den här konkurren, men det är domtanvis du ska löppa 3000 meter att du ska löpa en extra runda i förall till konkurrena för du är i morg.
SPEAKER_00Det blir bara. A vi har det samma reglerna fördi att vi har. Vi har noger som har ambitioner bland annat konkurrera på sedan sig. Men det handlar ju också om den nationella konkurrensen att vi har ett jämlig bankmarked som faktiskt kan stå emot utländska banker som önskar sig i den nörska marked. Det kräver ju också de samma rambetingelse för detta bank är storgiftsfördel. My bank är stor. Och därför vi ser bankallianser som samlös av en del opgaver som gör att det blir billigare för kunderna och betena vad enkelt kunda. Men man tänker ju sådana i Europa också av punkten i den här rapporten är att man önskar större bankkonstellationer. För att hänta ut i storikfördelningen där och driver bank för att kunna ge billigare både till frukare men också till dagliva. Det kan ju bli ganska stora institutioner som tänker att vis du är tysk där så kan du konkurrera i Spanien och Italien och kanske mycket.
SPEAKER_02Det är positivt. Det bra med. För det är att vi skickar Europa för större så spisar amerikanerna det marker. Det kommer med en deregulerad bok. Europa och några är attraktiva i marker och för dem. Och det är klart att det är det värd att vara sånt att konkurrera mot. Det är klart för oss, vi menar det viktigt att de ska bankar kan konkurrera internationalt. För det är viktigt för det är så för oss som måste ha en investeringsbank som är stor i norden. Så gör det att vi kan vara med att bidra till och stycka det ekosystem du tränar för att sälska tillgång till alla typer av finansiering genom sin växt. I det nationalmarket så är det köpen och synt att du har utlandska bank. Det är bra för konkurrensen. Men det är klart att värna vi med och håller tillbaka och det påslaget vi har på kapitalerna, har också en effekt på vad du kan tillbyga priser till förbrukar. Det är ett spursmålet. Det är många sätt. Värk konkurrensen godnåk i den orske marken konkurrensen om någon ska bols kunna ägma har. Men kapitalkravet är mer på att hålla ett nivå på vad du kan prisera och utla till. Det må vi där mot konkurrens med det internationella betyden och hållby så har ju man så att man har det, de är väldigt här, men man har det makrovermedel, så man menar att i några har du en sån här in risikor på grund av sådningskjällen, så har ju den som du ser både gått ned och så toligt av der ökningen, men det är nog en gång. Det är båda något och finanstillende lägger till grund. Ochvis vi lägger på krav på de norska bankerna som iket andra land anar känner. Och det är klart att sånt som Europa bevägga sig. Med ett önskom och få störa ämnet och så är det gett att man anna känner land som håller på en väldigt avvikende praxis, och att man tvingar alle bankar att konkurrera med det utgångspunkter. Och det är det som är utformingen.
SPEAKER_00Att du har lov att konkurrera också i ditt egen maker med det som kommer in på likadan, jag har stit over det. Och vilka meddelna som är typiskt något som heter system i resikobuffaren för exempel. Så har en sån extra buffer som man kan lägga på kapitalkravnet och bankna. Som man sätter i vart enkelt land. Och som ska vara motsylig skarvia tänka på. Vi har väl uppe i höst im månad.
SPEAKER_02Det är med bank i Europa med höjdskapalt.
SPEAKER_00Väl, är det riktigt risikon i norsk ekonomi med världens största statliga i fon som påser pengar in i ekonomin med vart än står: så mycket högre än risikon i en del andra nationer som har hjälpt långt upparad, där får jag rätt och slaget och hängsam. Den mulliga en lite enkel analyser. Men det har fått det hängsam.
SPEAKER_02Det är klart att varje enkelt centralbankmåler för sin värdering. Men det är lite rakt att vår risiko ska vara så mycket högre än det när vi ser: värderingen är. I andra ställen av Europa, så vi vet att vi har svakat.
SPEAKER_01Och en ting är att höre kapitalkrav gör att finansieringskostnaderna blir större för bank. Det re må lägger mer eingapital baktuan än konkurrentna. Men är tilläggs och sänder det ett signal för det hänter pengar i utlandna i det internationella finansmarkeder som det låner ut till norska kunder. Och då tänker det internationell finansmarker att det är nog speciellt med Öge i norska myndighet ser att här är det så stor risiko. Så den B alla andra norska banker må ha höjre systemrisiko än andra. Hade ändå investor att skulle lånta en miljard eller två till den bedan. Jag har tänkt att vad är det för nog med norska ekonomin som gör att till och med myndigheterna ser att här är det höjer risiko.
SPEAKER_02Vi får många sprogsmål om det för utländska investor. Och det som är viktigt att ta med det att det handlar bara om vår även att finansiera vår verksamhet. Men det handlar om till att investera i norge. Det är där vi provar se att det är viktigt att ha. Det där banken kan värden på byggan till kapitalmarket. För vi kan förklara norsk ekonomi. Vi kan förklara det att vi har kunna i hela norge. Vi kan förklara det sällskapen, det var det gott och väre en tolk för internationalen invester som ska in. Men det är ju klart att vi får spurs mål och norska myndigheter och lägga på påslag som utanför något, vill uppfå det som att det är en särskild risiko som mycket finnas andra stöd. Särligt som är, alltså risikokapitalen och en kapitalin västerna som vi önskar ska fler av, det är ju väldigt var den typen förskälla. Det vill gå det där det ser lättest ut. Så det ser lättare ut i Sverige än i noget, så går det i Sverige och gick i nogen.
SPEAKER_01Och det är akurat det som säger.
SPEAKER_00Det har ju nog med skattet göra, det har nog med förmiskat göra, det har nogt med exiskat. Men kanske det viktigsta är att det möter ett både kapital och kompetens i Stockholm som gör att man drar dit. För det kommer in i ett miljö.
SPEAKER_02Det där som Sverige varit Flinker. Det där får vi saka med om ökosystemet. Det är bara att riktigt av varn ut ställa på bösen. Det man vara atttriktig av varje anhållsmarket. Det man vara åttriktigt båda varje institutionell. Den institutionella vänstran kan ta stora pengar och de kan ta mer risiko. Och så snarar Europa väldigt mycket om förbrukarsparing och flytta för brukarsparing i kapitalmarket, där är det någonting egentlig. Vi har ju väldigt många av lösningar på plats. Folket har höj, relativt höjd finansiell kompetenser. Vi har väldigt god digitala lösningar som gör att det är lätt att se vårst pengarin är till en värld tid. A får med båda den risikokapitalen i stora och pengar och få ett ökt an del för ryka sparing där en väldigt stor mängd sparing i Europa som ligger vad ska passivt utiför inte någonsin men i andra. Det vill ju bidra till att du får ett starka anhånsmaker. Ansmaker är viktig för att få upp likviditet, och likvidet är viktigt för att likvidet gör det enkelt att gå in och ut. För det är lätt att köpa och det är lätt att sälla. Så det är därför vi snack om att du har tänka på helhet och du kommer bara tänka på en och en bit och där vattven i finka.
SPEAKER_00För det står ett och städ i den rapporten att därke i många riktigt kapital. Men det är vår ämnet och kanaliser den till det riktigt stäna som man må med. Och det kommer rabbetelser och denpä sig vanbekelsen.
SPEAKER_02Ja, det spelar ingen bredspolitiken också. Vad mer som skapar innovation och växt. Fraga är och med kapital tränga till det.
SPEAKER_01Kommission kommer nog i som. Det blir mer sånt som du sa, ett väkart. Det pekar en rättning. Vad ska vi jobba vidare med? V ska vi prova och få på plats. Och så var jag ambitioner på framdiften på det.
SPEAKER_02Den är höjna. Det syns att man ska byta sig här i oss här med. Det är en vilja till att skapa ändring och tempo i regelverksändringar som icker, vi har sett sedan på många år. Och det är en känsla av att det är många krafter som prövar att dra Europa för varandra. Och där är mer fragmenterat parlamentar både nationalt och Europarlamentet som gör det vanskliga att finnas stabil i flertal. Så det visar med värd i en av att ha ett fällesmarket som kan generera mer välfärd än du klarar alände är en otroligt viktig agenda för kommission. Och så medlems, och det är därför vi ser att det är nya format inför medlemslanet. De har en råd som sitt fälllis institutionell uppbyggning i EU. Men där jobbar nog både mindre och större medlem i större och mindre grupper för att pressa i framåt. Det kom ju en väkart som kallas One Europe One Market i april. Det är också ett sätt bevis på att det är en ändring i vilje att det påtag som skapar växen. Det är väl kart och vanligtvis så är det oft en kommissionen eller skombarlament, men det är alla institutioner somväln, både Europarlamentet och kommission och medlemsland och animorer som står bak det. Det som är intressant är att det är bara ett papir. Det är sjukt upp med ett institutionellt uppsätt som ska stöga för att det är temporan som ligger där som är ambitiös på landet både förenkling och växterna tilltag att den följer sig upp. Där är flera indikatorer som visar att Europa ändras här nu. Och med som synlig för att vi ser strukturskte runt oss som vi bör tänka på höja också.
SPEAKER_01Är det något specifikt tungel som leder an den diskussion in i Råd och parlament och sådana. El är det kommission som är den starkaste pådrivaren här.
SPEAKER_02Det är faktiskt fascinerande. För ofta har ju det varit kommission som är. Och det är ju klart att Östel från länge en stark pådriva. Men det stora urgruppen och har gått sammen i ett formatkalla E6. Som är ju lite grejer här med. Men det är en stark drivan.
SPEAKER_01Och det är Frankrike, Italien, nedland, Polen, Spania. Nu vi ätgå på den sporig där. England mälte sig och utan nu. Har varit väldigt starkt finanscentrum i Europa. Då var man ju snart om kommer rätt att flytta sig idag. Engelsmen är ju också grepp på kapitalkravs sidor. Är liksom den här konkurrensen mellan England och Europa och som är medverkna till att få fortgang här eller är det?
SPEAKER_02Det vi så att Storbritannien gick ut var att alla de stora britiska bankerna etablert datasällskapar med full EU-konstrutionerna i Frankfurt eller Paris och set. Det var helt nödvändigt för dem. För det är att når du är utanför, så kan du tillby granskrysntjänster på en brittisk konstruktion. Det är riktigt möjligt. Det kan vi som i ösland. Allenska bankar kan tillby tjänster utifrån lager i den här marker med noska konstruktion. Så det är en stor forskel för det påverkar ju att se välligt. Men det som har ändrat att vi kan se lite mer hus. Det kan säga att i Kina och så kan det finnas ut vår optimal, vår det viska lägga oss. I bilet så kort till det Brexit så var det väl kölet föret i bröstlet. Men det ser vi, det andra sälet någon snarkar ju med sammen om vad är riktigt nivå förbritt när gåttligt förande. Det syns det fascinerande när vi snarar med engelska centralbanken för exempel, vi har också till syn med finansmarkare. Så ser vi risk is good. Det är väldigt få europe att ha hört sig. Och det är ju så mycket well managed risk. Men det andra känna är större grå att gått styrt risiko är god som är med och driver fram. Och det ser vi något smittar och så till ryslet. Så det ser man formellt i tofälligen så snarar vi mer snaren. Och mentaliteten kanske blir lite lika.
SPEAKER_00Jag tar en ting av detta. Jag tar fler ting av det. Men jag tar fält, en ting av detta. Och det är nu helt granner så höger jag, ett Europa som blir mer samakigt. Som önskar att begäg sig fortötat av gotten och lyremda som man må och görna med. Mika bara för det att man önskar att skapa mer välfärd. Men man önskar också bevisar att union är ett poäng sig för att kunna skapa den välfärden. Och det förtällar man att det kommer att gå fort. Det kommer att gå mer såman och brukar mindre tid på vad som är på utsidan. Och då har vi väl det mest äruvenligt stort inge på trädår eller något. Det är någon mismatch i mitt på Sidonet tror att det är vårt viktigst märke. Att vi på något väljer att i större grad på allt som känner där.
SPEAKER_02Den spänningen har du i många land i Europa. Det är det som jag tror drivar den fotten. Att man ser att man måvisar att 450 miljoner mänska som är ett ganska starkt förskap. Den skaper mer välfall för varje enkel person än och en av den här kant som land, och den spänningen har du in för union och så. Men det är klart att det vi bara känner väldigt tydliga är att EU är den största norska exportmarken.
SPEAKER_00Det kan lik det rika.
SPEAKER_02Det är bara fakta. Och norska abbisplats är avvängar tillgången till det marker. Och det började tänka ganska gott igenom både när vi förhåller oss till något EU andra sätt för det som du ser. Det är mindre särktigt och brukar med tid på det som icka kommenterar så här.
SPEAKER_01Det här hufud med att vi mäter oss inne eller fick på plats EVS avtal. Det var ju norska näringsliv avgang till ett kämpestort markid utan några barriärer. Det lever vi väldigt gått av. Så tror jag att den där förståelsen av att vi må göra för att styrka ekonomin, produktivitet och konkurrens i kraften. A en och grund så har vi helt uppdag av det här med.
SPEAKER_02Men det poängen med Öst är viktig alltså. För det är säljom mer och mer sker och där diskuterar som nu och att det har skär ting på utsen. Det är fundamentet för market tillgång och friktion. Det ska vi i glömma.
SPEAKER_00Fundamentet för markstillgang uten friktion, ike glömde fokus. Det är uppföljningen för oss idag. Det är det.
SPEAKER_01Ska vi runda av tack och Ingler för en hyglig upplysne och intressant och viktig prat.
SPEAKER_00Absolut, det är alltså så grej att få ankligen kompetens in i detta studio. Anrik, för vi lärde nog det här bokslig när vi får tom på nå. Det är fantastiskt tusen tack. Och så ska vi tacka vår eminant och producent, Turm Bäck som lager god. Så ser vi som i vanvis den podcasten. Vi hörs.